Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 ßerätteke om Rikêàagen 1789»
Götheborg, Åbo, Carlskrona och Gelle hvardera en, fria de
éfriga tillsammans 19; 4:o) 28 bofaste skattebönder, en Mm
hvarje län, valde af alla skatte- och kronohemmaus
innebafva-fe klom länet. All omröstning inom detta utskott skutte ske
per eaptta. Man finner lått, att detta var ett försök
tillupp-lHVande af de nnder sjuttonde seklet öfliga n t skot Isriksdagar ne,
1 den form tidernas förändrade skick medgaf, och att dessa
utskott med bevillningsrält, lielst då förslaget äfven tilie låta
dem agera såsom bankoutskolt, snart skokt uttränga de
egentliga riksdagarna, hvilka troligen icke kommit att anses
behöf-liga oftare, än vid kröningar och andra tillfällen, som
erfordrade någon större ståt. Spår finnas äfven, att dylika planer
icke varit obekanta för Konungens närmare omgifning. Hans
Hofmarskalk Baron Bror Cederstrøm, som i bref från Finland
lyckönskar till riksdagens lyckliga slut, låter dervid undfalla
sig: ”måtte jag aldrig mer i min lefnad få höra det förhatliga
namnet ständer! Bådet, hoppas jag, lärer också rest samma
väg till fäderneslandets och Eders Majestäts lugn.”
Denna paragraf mötte enhälligt motstånd af de
deputerade, hvilka helt öppet utsade sina misstankar, att med dess
antagande riksdagar för alltid vore aflysta. Konungen svarade
till deras invändningar hvarken ja eller üej, men då
säkerhetsakten upplästes på rikssalen, fanns en helt annan paragraf
införd, hvilken de deputerade aldrig hört. Den innehåller, som
bekant är, att den rätta friheten består i att fritt gifva till
rikets underhåll, hvad nödigt finnes, och att Svenska folket
eger en ostridig rätt att med Konungen derom rådslå, jemka,
afslå och öfverenskomma. Äfven denna mening väckte,
åtinin-stone hos adeln, farhågor, emedan icke standerne omtalas.
Man fruktade, att det Svenska folket skulle kunna
rådfrågas; antingen landskapsvis, såsom ännu under
sextonhundratalet någongång brukades, eller till och med socknevis, såsom
nyligen hade skett vid den under namn af arrende utkräfda
bränvinsskatten.
Under de dagar, då dessa hemliga öfverläggningar
fort-jgfogo, tycktes den offentliga riksdagen nästan afstadnad.
Emellertid stämplades i hemlighet för den statskupp, som tiUema
des. Om aftonen d. 18 infann sig borgarståndets talman jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
