Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jtø&tølae i wi MiM 1789 4SI
•bMi Ulf va del ttönip proäterskapet obehaglige och derigev
aon af iifen politisk nyljta för Konungen, gaf hen slotligea
efter och tröstade sig dermed, alt han i alla fall lätt kund*
tttöfva i o fly tande på valen i stiften. Sjelfva försäkran skalle
Wallquist fa uppvisa för ståndets ledamöter, men behålla koS
sig till riksdagens slut. Deu inlades då uti ståndets arkiv
och blef af Wallquist offentliggjord uti dess Ecdesiasiiha Sam*
lingar.
Medan dessa underhandlingar forlgingo, ocb äfven
sedermera , voro lid efter annan prester af skilda partier
uppkallade till Konungen och bemölles med särdeles nåd, hvilket väl
i allmänhet bibehöll tillgifvenlietcn, men icke’särdeles verkade
på meningarne i denna fråga. Domprosten Fant har
upptecknat hvad som föreföll under eu dylik sammankomst * vid hvil*
ken han var närvarande. Presterne framlade sina betänklig*
beter emot Konäogens makt alt forordna om rikets tjeuster och
emot förbudet för ständerna att öfverlagga om annat än hvad
han föresloge. Konungen sade sig icke förslå, huru man i
uttrycket förordna kunnat inlägga en sådan betydelse, som
skulle det innefatta rätt att af- och tillsätta utan ransakning
och dom. Svenska akademien fastade åtminstone icke dervid
ett sådant begrepp. Sjelf forstode faan dermed endast rättig*
heten att pröfva, hvilka embeten borde för rikets tjen st
bibehållas, bvilka a fs ka fias och hvilka nya tillsättas. 1
förbigående må anmärkas, att denna förklaring icke inncfatlade hela
sanningen, ty under de hemliga öfverläggningarne om
säkerhetsakten, då samma punkt förehades, hade såväl Konungen
som Hertig Carl med särdeles omsorg framställt
nödvändigheten att göra alla embetsman med exsekution efter
omständigheterna afsällliga. Hvad anginge ständernas obehörighet att
itjclfvA väcka frågor vid riksdagarne, så var det redaur i 1772
års regeringsform tydligen stadgadt, att de icke kunde befatta
sig med andra frågor, än dem, som kommo ifrån Konungen^
eller rörde allmänna lagen, men vid riksdagarne 1778 ock
1786 hade, det oaktad t, grundlagsfrågor blifvit väckta. Mait
hade börjat att behandla nuvarande regeringsform på samma
sätt som den af 1720, så att slutligen ingen punkt skulle
q vars tå oförändrad» Föröfrigt åsyftade han icke något förbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
