Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utlemnas och allmogen miste ål er t aga sina i landträpterfeviMi
redan insatte köpeskillingar. Förändringen väckte desto
lifli-gare missnöje, som det undertiden tilldrog sig, att frälsemän,
hvilka för bytestvister hade någon kronofordran, stundom
und-fingo införsel i hvilket kronohemman de helst åstundade,
hörigen om åbon, hvilken under det förra förhållandet egt
för-köpsrätf, plötsligen såg sig drifven från ett hemman, hvilket
han och hans förfädér, under hopp om fri och rolig
besittning, i sitt anletes svett uppodlat. Bönderne anhöllo derföre.
på riksdagen 1786 om skalteköpsförordningens förnyande, men
Konungen fann, att hvad allmogen till stöd derföre andragit
hvarken var beledsagad t med bevis eller inträffande med
för-farenheten. Tiderna hade på tre år betydligen förändrat sig.
Numera förefunnos tillräckliga skäl, ickc endast att upplifva
skatteköpsförordningen, utan äfven att ikläda den
privilegii-natur och att utvidga den genom förmoner, hvilka bondestån»
det sedan urminnes tider saknat. Skatteman erhöll öfver sitt
skattehemman med dithöraude lägenheter lika orubblig
ägande-och*lika fri dispositions-rätt, som frälseman öfver
frälsehemman, med det enda undantag, att kronan förbehöll sig sin
gamla rätt till eke-, hok- och masteträd; såsom en följd
bvaraf stadgades, att’skattehemman hädanefter icke skulle
auses fallna i skattevrak, när egaren häftade för tre års räntor,
eller behöfva hembjudas kronan, när det försåldes utom börd.
Ifrån denna grundsats, bvars vidsträckta följder blott
småningom vunnit fullt erkännande, har den syenska skattemannens
emancipation utgått. Afven krouohondes rätt att, så länge
han försvarligen häfdade silt hemman, derå arfvinge efter
arf-vinge odrifven sitta och, när fråga om skatteköp uppstår,
der-till ega företräde framför andra, blef genom den nya
skatte-köpsförordningen no ga re än förut bestämd och säkrare stadgad.
Svedan säkerhetsakten hlifvit på rikssalen antagen, hör man
icke vidare talas om de gemensamma privilegierna för de
ofrälse stånden. Presterne hade ifrån början visat föga böjelse
för denna tillställning. Också innehöll förslaget rörande
deras stånd intet annat, än att adliga prester borde utestängas
ifj*ån Bjskopsembeten och Kiksdagsmannaval. Bönderne bads
g<?noin säkerhetsakten och skatteköps-förordningep vunnit de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
