Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til MèrSUehe im Milmdmftk ilM
’Vtifillfliågsnllkiitet ialifl« ^id «èdlèt «I Mira akMriij
dien ijAfes fej synnerligen bifiiMa «ig med gruiikrait àfgomde
fti* ed Mtfvaiide bevillning, förren dea- erforderliga laaan
ter appgifren. Men då i nyckra best oeb under laMg» Mi
ätfer «Bellen stånden sammnnsmiddes etl sådent bevsHningé*
préject, som éfedan utgjorde den atkoaiaa
bevtJIntngsförotd-dingen.” Nir dette ken ander öfverläggaiag i stånden
^fram-drogs afren ett ennat, hvilket tiHskrefs Baren Ronth.
Deri-genom orsakades endest forvirring, då addn oeb bdmdern*
forklarede sig for det ena forslaget, borgerne for det andre,
oeb presteriie, kvilka endast ënskade slat på saken oeh
der-fore sökte foga sig efter omständigheterna, antogo’först
viHningtu tsket teis projekt, sedan BsronRuutbe, oeb aséMk
gro genom ny äodring bevillningsutskottets. ÅtékUliga jùmknia*
gir t fördelningen sökte man allestädes göra* lik vil minst
ibiaad adel oeh präster, ehuru löntagare tycktes vara de atéib*
gast beskattade. Adeln i allmänhet ansåg bwilhbgaiAiket
tets förslag böra antagas oförändradt, just af det skilj ätt
det kastade drygaste bördan på Üem. De ville derigmfom vo
derlägga de vidriga omdömen, bfvlka om adeln
bRfvitat-spridda, och visa, att de voro likå öanae om fftdernnrfaadbts
ftjclfstäadighet, som om sin egen frihet. Alla dessa förband*
lingar äro emellertid endast af intresse för tillfallet. EtbfrÖg*
af allmännare Oa tor ir den än tiden* för bevillolngeni «tgå
raude, belst den föranledde tvister om Konungs oeb
Stindfers ömsesidiga rättigheter.
Det var den alHaånna tonen ibland Ständen, att beiillningoa
énclast kunde antagas för två eller tre år. Han fann «émit*
gen snart osäkerfaetén af de antagna grunderna v man Ihm Ik
▼en, att dessa grunder icke med full noggranket blifVit
följda, att bevillniagens fördelning var ojemn och nästan gjord
på försök. Man ansåg alltsammans snart bfeböfva jtfsttringoeh
ville föröfrigt bevara den dyraste rfittighét, ett fritt folk
att sjelf stadga 1 om sina bfevilkikigar. Dermed föreäada sig
vil älven hos åtskilliga en önskan att genom bbtftnd tiä föh
bevlllningfens utgörande kunna bereda sig en slaga aäkuHwt^
att nätta riksdag icke alltför läuge blefve ftppskjotea. Muh
gjorde ingen hemligbfet Ufdfesék tCtUtafMt Och ttOMtJgeti’tbfc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
