Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•’ ’ Dagen före denna hSadelaé hade adeln hegynt ’gina
ofrer-i imnet. Sedanen a fgjord pluralitet yttrat sig för
bevil Intagens antagande jiå tvfinnc och proposition i
enlighet dermed blifvit begärd, förklarade La tid (marskalk en, att
han vid sitt lifsF förlust vore förbjuden att göra annan
proposition In om bifall af heTÜIningcn tHl nlsta riksdag. Detta
oförnrodaldé binder nppväckte barm och bestörtning. Man täfr
Ilde ntad hvamnnan att framlägga skäl, hvarföre rättigheten
att bevitja (pA vist tid vore oskiljaktig från beskattningsrätten,
Men Liljehorn var obeveklig. Omsider förenade sig ståndet i
en begäran, att han målfe för konungen framstilla de anförda
kraftiga gronder,- som talade för bevillning på endast t vfinne
år, i förhoppning att Konungen möjligen kunde förmås till
ändring i sittv beslut. Landlmarskalken gjorde svårighet vid
att åtaga sig ett uppdrag-, hvilket han föresåg skulle aflöpa
fruktlöst, men beqvfimade sig omsider der till ^ under förbehåll
att ståndet genom sina förböner skulle söka skaffa framgång
åt förétaget. ”Dessa förböner”; anmfirkte en näivarande,
”måste förmodligen göras med all möjlig andakt, om Konungens
svar skall blifva efter önskan.” Ett par dagar derefter (d. 44
A pri!)’upplästes svaret, hvilket förkfatade lids utsättande för
bevlllntagen vara ett ingrepp i Kbnungens rått att samman*
kalla riksdag och uppmanade adeln ätt förena sig med
prest eståndets beslnt; * Detta stånds förslag om ett *
bevillningsutskott emellan riksdagarne ville adeln lika litet no som för*
ot antaga; emedan det upphäfde adelns rättighet att beskatt!
siglU»eden röst för hvarje fitt oeh föröfrigt knnde medföra
vådliga* följder. Det hette vfil, att utskottet endaét sk allé
jemka bevillningeit, men jetnkntag vore alldeles detsamma som
nÿ beskattning, emedan den, nfir samman måste för blifva den*
samma, icke kunde verkställas på annat sfitt, fin att det; som
nedsattes för den ena, måste påläggas en annan. Adeln
ville-alldeles ieke vika ifrån sm en gång fattade föresats, ej heller
Landtmarskalken göra annan proposition, fin Konungen
befallt. Kör att göra slot på en ändamålslös tvist; sporde
ha» omsider; om ridderskapet och adeln biföHe
bevillningsutskottets betänkande; bvärtill Aere resor ropades: ja, på
två år. Landtmarskalken förebar då en Jttvnglfig beMItkglttt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
