Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Några Betraktelser öfver den Danska National-karakteren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tWeges de eig «Ht del goda , deal« men «firm« de dg
täl Kwniilri. Man torde utropa, att kirvid tkall all aalio*>
w^brakter försvima och bcla rer Wen upplösas i ett ofrer*
måttan tråkigt enahanda. Men detta vore doek en alldeles
falsk slutsats. Man må blott se sig om bland
menaisito-karakterer9 sona man betraktat! Såvidt den, som af nature*
ar berrsfclysten, bar förvärfvat sig den vishet, att ban har
aktning för h vars och ens meaaiskorätt, ieke blott i ord,
Éun också i handling, och såvidt en annan, som af naturen
ir**lltför böjlig och eftergifvande, har Sllkåmpat sig den vin*
het, att han försvarar sin vårdighét mot bvaijé o hi lüg
in-krnhtaing, månne de då ieke hatVa narmat Sig Öftrer måttan
nfcbft till hvarandra, och äro de icke ändock i högsta måtte
skiljaktiga naturer? Föft* deh ytliga betraktelsen kunna .dé
iynae mycket lika; men tuåer den grnndlige bedömaren åto
de likaså skiljaktiga stun de vora, innan de Cnftu hade HH*
kåmpafc sig éesM högre sjelfbeherrskniag. Låt dem också
fcafva samma dygder, så bafva dock, hos hvardera, dessa
éffgier sin egen farg.
Vi keböfva vil icke upplysa denna sak med flera er em*
1*1, dier visa, hamledes tillämpningen göres på nationen
Det* skulle ieke ea gång hsfva fallit esa ia alt gifva detté
enda, .om vi icke mången gång bade sèft amtet’behandla«
med si mycken ensidighet. Dit körer den klagan, alt’nckw«
akért i de stora städerna synas vara hvaråtadra aå liba, att mH
indåvåddaDtet förtmatfi Gnr någtn bärvidcnåastrf faster «lg
vid en viss likhet i hållning, kläder, lcfaadssättMi «ådénd
ntvärtes ting^ så ken* anan visserligen ieke förnéka ètfétâdsé
fiHlagaade närmande af den ene titt den and to; men utaivatt
tala om de många olikheter, som ändå återstå, skall deuupg*
ålrkaamne betraktaren äfven här besanna, att när två göra
detsamma, är det äadå ieke deUamtna ; öeh om Vi nu öftergl
täl den andkga utvecklingen, skola vi lätt flena, att man väl
eftérkand kar* fått en långt större nafsa af konskapbr geineft*
laaÉhs, att man* i msigter oeh bildning näriéar /sig; ttt&fMm*
aédva, —< man kommer detfövé b varannan så mycket vttnlfe
gava titt qpltt; men detta hindrar likväl ieke invånarnå i
kftmfe Stad firén altbafv* fin egemUmUgknt, såvtftéidförstn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
