Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Några Betraktelser öfver den Danska National-karakteren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dnndbi :S4i
{^riikr yW* offéntliga dpkor lar här ’ nästhn alltid vari! i
hög grad fruktbringande*
* 61 nvi wi Jill idei-sätt, hvarpå den danska. national-ka-
Jtokteren af präglar sig i den yttre verlden, bör kanske
dan-nkeaa ’förtealighet med hafvet nämnas i första rummet. Mod,
Yitbållighet ock praktisk duglighet bar man alltid lilhrklnt
«len danske sjofnanöen. Den rättframhet och redlighet, som
aitniärkar honom på baus färder, har skänkt honom förtro»
ende, i hth häédel$verlden. I striden hafva Danmarks
sjö-Jsrtgare i- allmänhet varit lycklige, eller åtminstone blott
dtt-hat undçr för ett. afgjord öfvermakt. Om i landtmakten
na-Üetoal-Waktitren mindre tydligt afpräglat sig, är det
der–ftre, att detta rikes krigsmakt till lands så ofta utgjorts af
dkgötroppar9 vanligen under utländska anförare, ehuru
visser-Jtgen Danmarks äldre historia ej saknar exempel på
foster-ååpdskt, bjollemud ; oohdå dess landtkrigare i nyare tider
«tålt, under verkligt mUitarisk ledning, hafva de ej heller
gjoH sina fäder vanära. . .
Danska folkets seder och skick a ro fullt likaså nationella
so in dess litteratur; det vilt säga, det har väl äfVen med
af-ueeiide. på idessa upptagit mycket frän utlandet, men blott
det, som passade till dess nationalitet, och så vidt det ej med
denna fullt öfverensstämde, hafva de fördanskat det. I samma
anda hafva alla andra nationer handlat, som icke ända igenom
varit hindrade 4jderifrån af utländskt förtryck. Danskame
hafva tvifvelsutan i sina seder och lynnen mer likhet med
tyskarne än med de sydligare nationerna, icke iföljd af
nå-jgot begär att härma de sednare, men för den förvandtskaps
skull, som finnes emellan dessa tyenne folk; emedlertid
finnas äfven dememellan väsentliga olikheter, t. ex. de
tyska universiteternas reuomisfväsende, som aldrig kunnat få
insteg i Danmark, emedan del ej står tillsammans med
danska tänkesättet. Hos tyskarue är detta ett urartande af
egenskaper, som, använda i andra rigtningar, göra dem ära; norr
oni. Elben vore det blott ep usel härmning. Detta exempel
visar på en vigtig närmare likhet mellan danskarne och det
öfriga Skandinavien; ty icke heller vid de öfriga nordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
