Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaperna - Arago, Om himmelskropparne och deras rörelser. Öfv. af Ullgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ffttivwtkwlføptr’ • a., • .»
stliM* *f R Arøgo. (MVensäHnibg «f ^ rø/gT««r Calmw
*$44, 230 sidd. «fo. (Priset : 1 B:dr 32sk. Biko;)
**• • ! ■ . *• 1 ■ • - * ’ *. r ’ i ‘ ‘ . .;
Omdet fir snont, hvad fâ tqrde betyiila,
attNaluryeteu-akapgroa gifvit, vjb* samtids bildning sin çgçpdomliga prägejg
a£ Är rfet ich« mindre sannt, att äfyen Astronomien derlill i
l*etydlig måtto bidragit Eller gifyfg det val t. ex. en sftsp
»om djupare i s i up följder inverkpt på uppfattningen af
mensk-Rgbeteøs hela betydelse, än den, enkla. lpraq att jordan rör sig
jkring solen? Od&td bsr astronomien haft sin tid af batteri,
4å desa läror bekämpades me,4 philosophiez och religionens
llreaade vapen. Redan Aristarcb anklagades att hafva stört
Yeptp’s frid q ob lugpft bland husgudarne genom samma läror,
øøm S årtusenden sednprç kpptade Galliläi i pnqyisUiçnens fäq«*
gelser; och.den första, som vågede, i ett pkilosoptuskt system
.oppfatta,den nya asigten och uppvisa dess ethiska betydelse,
-enGiqrdøno Bruno > pliktadp der före med sitt lif. Emedlertid
gick astronomien segrande ur dessa strider, ocb den nytta,
jmeøftklige odlingen dervid vunnit, inskränker sig icke blott till
m» mossa af konskeper, rprande föremal af bögsta betydelse
för jordiifvets rätta uppfattning, eller oberäkneliga fördelar i
jnpterieljt hänseendet . Astronomien bar äfven uppträd t
medel-barligen såsom alla andra vetenskapers reformator, genom att
ofkaata de bojor af auktorifetslrp, brayi medeltidens barbari
fängslat bvarje branche af men Idigt vetande. Det är [-s}utli-gfcfcigenom-] {+s}utli-
gfcfcigenom+} naturvetenskaperna, spm Europas folk förmå, att
’bämsDA« om icke tillintetgöra, den bildniqgens gång mot vestern,
hvorom kulturhistorien bär vittnesbörd, :
För bvar ocb en derföre* som utan ensidighet vill
uppfatta den mensklighetens utvecklingsperiod, inom hvilken ban
sjelf fått sig anvisad en mer eller mindre Vidsträckt
verknings-Afjet?, bøfdt øalqryelenskopernaa pjenjenter, deraf .resulter
y a ra främmande. Också bar detta tidsenliga beboftörj^t
göra sig mer och mer gällande bland så väl dén stora
allmän-neten, som vetenskapsmännen sjelfve. Man ser dagliged Vid
sidan af dessa institutioner för sträng vetenskaplig forskning,
Akademierna, föreningar qppvexa> bvilka gjort till sjp
uppgift, att göra vetenskapen? resultater tillgängliga för en större
allmänhet. Sa hafva också9 att tala pm astronomien, Englands
Dersckel oeh Airy båda uppträdt såsom författare af populära
skrifter, ocb i Tyskland bar Bode och Littrow i Ma dier
fun-mt en Värdig efterföljare. Afven bos oss har p& sista tiderna
hpfvndpakligoo gepqm, det H^pggsfrömska Bibiiotkeket mycket
gpdtblifvit uträttad t, och det printe, rM* bär företagit pig att
onmplp, tilhor äfveq, spsorn titeln redpn pqtyder, denna klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
