Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [67] Aall. Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815. Anden Deel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^A;a1h( yMgbàtW’tratèàrHle’ djerfiiét gaf Itøgerhtgs-kbtaWi^
stenens åtgärder en î förut esödd’raskhet «eh rtyrkd. FM
föiter sft mycket «kerénde på denria jpwrboti^bet, all iurd ét*
ner sig sjelf föranlåten, att afbbjn misstaarkan fördnp& fl&h*
trolig vSoaltap grondai förkärlek för boeom. * Han skyr ock
øj att öppet uttala* det kan ej i’ alll kan gilla Wedela
pok-tlska uppförande. Daubes djerfbet oeb öppenhet * i klander af
Danska : regeringens förfarande - tager han i försvar, såsotar blott
farligt för W. sjelf, om Danska regdringen velat deraf be*
gtsgaarsig, men sisonv på intet vi« hindrande för W:s
Verksamhet Ull sitt føderbeslands bästa. Derethot kan kan ey giHa,
att denne redan Wå1 var initieräd i plawerna för föredingen nted
■Sverige, mest ge»>m Platen; hin erkänner dock, att ’fifren
detta ej var störande för W:s verksamhet; kan erkänner éeri
en friare, mera storsinnad själsstyrka, att långt före alla sina
landsmän kafra insett och uppékattat betydelsén af denna tdé,
btbn att deraf låta inleda sig i förrädiska pFswei*.
Den mestr betydadde angelägenhet, hvari Prinsenémod
att sjelfsföndigt dömma ecb’1 bandia* Visade sig, oeh den som
dest bidrog till att bestfimma hans Val tiH; tbronföljare i
Sv*-fige, var det stillestånd, som han beviljade vid vestra
arméens aflågåmfe till Stockholm. Men Förf. bevisar, att isas
Frisses ej funnits den ringaste tanke påkonsbiuaffOw emellan
dessa förhållanden; ock han erkäbner fifven den klokhet! aek
granalagenhet,bvavmed Anékarsvard vid underhandlingen’
viif-sta att behandla den1 delenr af sitt uppdrag, som angiek eb
kådan koavbination, i det ha» genast deWfrån afstod, di ha*
Vann, att derför ingen utsigt var. 1 NörgeS egnr ittiV
för-hållanden, 1 det utblotfäde tUlétånd, soin kriget åstadkommit^
i Norrmännens gamla obénägenhet för ett anfölkkrig ntot
Sverige, oeh i den ringa ntsigten att med ett anfall något a t*
mtfo mot en nation, som af revolutionen lifvade» UH en uy
oberäknelig ki»ftahstrfingii«ag, ser Förf. tiHräekhgä skäl för
-Prins Christians förfarande, * att mot upprepade befallningar
bibehålla vapenhvilan. Emellertid gillades ej Prinsens
förförande af Danska regeringén; det vfickte’der misstankar» «MÉ
föbaaleddd Canfclhpresidenten Haas’ beskickning till Norge.
-Dénué’ idrog* sig, genom oförsigtfgar uttryck am Ffitoen, en
SfHjr, soin ihm till någon del träffade hans regering, soh
sl till vid« ej litet bidrog att förtVaga handét de håda rikéba
Hméllflku Den sedoäré beskickning, ods i dyldtt ändamdft uppU
dtoge’åtPrinsFredrik af Hetsen * hdde ndndre* inflytandd,
emedan denfb genom!* *ebf inskränktare, mett ärligarö person*
light* var fögb skitfeåd Uft etl »frdant kril. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
