Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [67] Aall. Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815. Anden Deel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8vbrift« närmandé till England i fdHtl hand skadligt
derige-nem, ätt England, med. återställd handel på dessa lander,
kände mindre behof af den Norska handeln, oéh småningom
inskränkte bruket af licentser. Föröfrigt rar detta år for Norge
olyckligt genom en srår missväxt, och sorgligt genom ett
gagnlös förstärkning af dess kustbevakning, medelst en nybygd
fregatt, som snart blef ett rof för Engelsmännen inom Nfersk
hamn. Denna strid, liksom alla dylika, tecknar Förf. väl med
fostetläädsk värma, men ntan sig så kallande patriotiskt skryt,
och med full rättvisa åt hvars oeh ens förtjenster, vare sig
väns eller fiendes*
Dét sades, alt Förf. tager i försvar Sveriges pälitik af å*
ISIS; dét sker naturligtvis blott ur synpunkten af hvad för
Sverige var det nyttigaste för tillfället och framtiden. Att u*
rättvisaos synpunkt försvara en plan att plundra en stat, till
kvilken man ej står i fiendtligt förhållande, faller hönom
naturligtvis ej in, men han har känt bistorieskrifraréns pligt att
framställa händelserna sådana de varit, u* den synpunkt b
var-ur de ntgått, och lika litet ängsligt mäta dem med moralens
måttstock, som bländas af utgångens glans. Danmarks forrök
under loppet af år 1813 att afvända den hotande stormen,
gör kan all rättvisa, och uttalar äfven med mera måtta än
mången annan af hans landsmän, sin dom öfVer den afvoghet,
kvarmed Ryssland oeh England mötte alla dessa försök, fö*
att bibehålla Sveriges Vigtiga biträde till den stora striden.
Han efkääner ock den Svenska Kronprinsens klokhet, att i
kriget mot Napoleon skona sina Svenska trupper, och bevara
dem för det aflägsnare och för Sverige egna ändamålet) ehuru
litet denna klokhet gillades af trupperna sjelfva, och än
mindre af bundsför vand terne.
Norge begynte under loppet af 1813 känna följierlia åf
föregående årets missväxt, af Danmarks alltmera försämrade
penningeställning, oeh af den åter inskränkta handelsrörelsen.
«Landets styrelse öfvertogs af Prins Chris tira Fredrik. Äfveto
denne får under Förf:s hand en mildare dom än vanligt, ehuru
Förf. är för mycket älskare af sanningen för att påstå, att
Prinsen med sin onekliga välmening förenat nog kraft. Med
eilèr mot Förf:» vilja framlyser alltför tydligt detsamma, som
af andra före honoui år an ty dt, att Prinsens regentkraft
uttalade sig mest i proklamationer oeh tal} häruti harr väl ingrit
regent haft större mästerskap. ÄfVen hans afsigt, att eftér
ländernas skiljsmessa göra sig til} envåldskung i Norge, méå
framtida utsig t på en återförening med Datunark, bestrides ej,
men kans förfarande härmed för hos Förf. ea ärligare, öpp*
WV fhrg än vanligt. Att Trondbjemsresan haft en sådan syft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
