Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [71] Atterbom, Sveriges Siare och Skalder, tredje del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nike «f HofmriAw, dtab> af Bâfd&iecknareir, oofcr fàé
lien» ètaliga lil)f(irlhagliet^ro«hikt«r frainstalles (p. 444) defc
vâekrasfe ursliiildaàdey de àeâgo^sin kunna efUalla. — Ben’
skiiaa minoestéckaingeh ditt tår lyckHgt med utdrag, af det tat v
bvilkct Gustaf d* MI rille egnaf åt arm Larare och hvartill det
egenbaudiga utkastet nar, bland de öfriga Gustavianska
Papperen, büfvit fitonét.
II. Möi*k. Den så ömmande skildringen af
Skalde-Marty-reu Mörks sörgHgo lefOad skäll af ingen läsa« utan hjertligt
deltagandet. En tänkande läsares hjerlaf skall tillika käniiå sig
fylldt df fackéamitfét déh vördnad för alla de hurtiga och
raska kämpar ne mot det surmulnA, falskt protestantiska barbari,
haars offer Mëtk fclef, men till hvars kufvatide han oek
be-tydHgén bidrog.
III. Gustaf d. 111 och hans samtida:
a) Dål i oske Smakläsare (Sahlstedt, Rudin, Risteil,
Berg-klvnt, Regner). b) GjÖrwelT, märkvärdig isynnerhet såsom
den föisté och länge den ende, som påkallade uppmärksamhet
förf den tyska vittefheten. c) Greurte och Gyllenborg,
”foster-broderae i vänskap, i Skaldesåug, i dygd ocb hvaije
personlig älsklighet.” Skall man hos våra landsmän kunna förmod*
den slammer, den fadda tröghet, att de förblifve- okunnige
och likgiltige för en framställning så skön, så genomträngd
af kärlek och beundran, som denna? — De mest tjusande prof
meddelas här utnr Creutz’ Atis ocb Camilla, ”detta poem,
med sin blida och ömma glädjestämning, sin vårluft, sina
blomsterjriska lador, sin blyga vällust, sin lenhet och sitt
välljnd”? så att om större delen af svenskar hittills varit
obekanta med den Gustavianska poesiens skönheter de här ktmnä
hämta väckelsen till Studium af denna så länge och tå
orättvist förgätna periods många och dyrbara skatter. Äfven skall
den anförda Oden af Gyllenborg bidraga till ntrotande af denna
duihma fördöm, som från poesiens gränsor lange lyckats
utestänga hvar je slag af tänkande lyrik, ocb utan uödantag plägat
brännmärka den med ”Lärodiktens” prosaiska titel. Ô) Gustaf
den Tredje. Ibland smärre karakteristiker öfver denne
Konung hafva vi utom det varmaste ocb dcrföre äfven mest
vältaliga, som Leopold skrifvit (försvaret öfver Gustaf d. 91 mot
A<e*fbi) ej funnit irågön mera tillfredsställande än denna.
Sedan man länge vacklat mellan cn obegränsad enthusiasni Och!
en lika obegränsad forkastelse af détta konungsliga snille,
sfodnar nian väl slutligen vid att i honörn, likasom i Carl d.
XII, finna det svenska lynnets naturliga fôrtjèinstër ocb vådör^
ssr ätt vi af kårlek till oss sjelfva äfven känna oss älska
daran M i eilér öth vi fördöm? dessa i denna dont äfven CäU*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
