Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [8] Berättelse af Revisionen öfver Rikets Elementar-läroverk afgifven d. 13 Dec. 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eå
pligtelse för styrelsen, att förbjuda ungdomen begagnandet af
sådane qvarter., som för deras sedlighet eller studier äro mindre
tjenliga (ss. 142, 145). — Att disciplinen vid Gymnasierna är
svår att upprätthålla är en känd sak. Flera omständigheter
samverka hvar i sin mån, att de från skoltvånget lössläppta
gymnasisterne, missbrukande sin vunna större frihet, icke säl
lan bete sig obändigt och tygellöst. Det vissa är; att det år-
liga ombytet af Rector Gymnasii motverkar disciplinens upp-
rätthållande, och den tur, i hvilken rektoöratet nu går från
den ena lektorn till den andra, gör att olika principer i disci-
plinariskt hänseende komma att göra sig gällande, ällt efter
karakteren af Gymnasiets årligen ombytta styresman. Att fö-
rekomma detta onda har Revisionen tillstyrkt, att ”Collegii
Gymnastici Ledamöter skola vid hvarje läseårs slut genom om-
röstning med slutna sedlar välja den lektor, hvilken de anse
dertill skickligast. — Hafva Colleqii röster fallit på samma
person, fastställe Ephorus valet; i annat fall vare honom med-
gifvet, att till rektor utse den bland lektorerna, som han anser
dertill tjenligast vara” (s. 459). — Detta förslag är visserligen
så vida bättre än nu gällande förhållande, att derigenom en
möjlighet vore gifven, att bland lektorerna förbigå den; som
till rektor befunnes oskicklig. Men månne denna möjlighet
också i tillämpningen skulle blifva verklighet?! Eler finnas
icke andra rektorssysslor, som besättas genom val, men till
hvilka valet alltid utfaller så, att ingen annan än den i tur
varande väljes? Och månne icke så väl lektorernes förhållan-
de till hvårandra, som biskoparnes till dem, skulle leda der-
hän, att sällan eller aldrig någon vid detta val blefve förbi-
gången? Vi fråga blott, utan att härpå vilja eller kunna af-
gifva något bestämdt svar. Dock kunna vi ej undertrycka vår
öfvertygelse, att läroverken och disciplinen vid dem vida kraf-
tigare skulle ses till godo, om hvarje fullständigt elementar-
läroverk, d. v. s. Gymnasium tillsammans med skolan, ställdes
under en och samma rektor, hvilken efter underdånigt förslag
nämdes af Konungen, ej för ett eller annat år, utan för hela
sin tjenstetid. För skola och Gymnasium funnes då blott en
rektor och ett kollegium, och för diseiplinen inom läroverket
skulle den häraf uppkomna enhet i styrelsen tvifvelsutan verka
högst välgörande. Ty om lärjungen allt ifrån sitt första in-
träde i skolan, till sin afgång från gymnasium visste sig vara
ställd under samma rektors och samma kollegii uppsigt, skulle
han icke så lätt såsom nu sker, komma i frestelse att afvika
från bestämda föreskrifter, ej heller inbilla sig, att i gymna-
sium kunna undandraga sig sina lärares uppsigt och lagens
strängare fordringar: Ölvergången från skolan blefve då i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
