Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
i styrelsen förberedde allmänna tänkesättet på den stora händelsen, och
sammanträngde de krafter, hvilka slutligen frambröto med sådant våld.
Vi sade, att aldrig tog i England en monark under varmare välönsknin-
gar makten i besittning än Georg 1IL Han var den första af sin ätt,
hvilken nationen ansåg för en infödd och icke för en utländsk prins.
Han var i ungdomens blomma, och hans personliga yttre, hans öppna
och ärliga ansigte, syntes vara kännetecknet på ett lika redligt tänke-
sätt. Hans anspråk var oöstridigt; pretendentens förhoppningar voro;
femton år "förut, i grund skingrade, och Stuartska Husets förfäktare
voro färdige att blifva hans varmaste anhängare, såsom de sedermera
visade sig under Amerikanska kriget och kampen med Franska repu-
bliken. Pitt var minister. Hans statskonst var af en art, enlig med
ett folks lynne, som var nästan främmande för hvilan, och hans pla-
ner voro i hög grad framgångsfulla. Men med allt detta funnos nå-
gra, som under denna leende utsigt skådade en annalkande storm; de
froktadej, att den unge fursten icke skulle uppfylla nationens väntan;
de kunde hysa de bästa åsigter om hans naturliga välvilja, men de
Kunde icke öfvertygas, att han var öfver inflytelsen af det parti, som
omgaf honom. De visste, att de personer, åt hvilka hans uppfostran
varit anförtrodd, voro fiender till ministern, att de hyllade grundsat-
ser i strid med dem, som kallat Braunschweigska Huset på thronen,
att de understödde aristokratiens prerogativer, och ifrigt upprätthöllo
I allt, som kunde stärka kronans myndighet. I spetsen för detta parti
stodo konungens moder och gunstlingen, Lord Bute. Denna faktion
gick och SN under namn af ”Leicester-huscets parti” och ”konuwn-
gens vänner.” Den ansågs bland större delen af nationen med förakt
och afsky. Hittills hafva detta partis hemliga ver "kningar varit okända;
i viss mån har dess tillvaro endast varit en supposition. De första
tolf åren af Georg III:s regering hafva varit ansedda såsom en mörk
och tvetydig punkt i historien; de bandlande personernas motiver har
man snarare gissat sig till, än klart kunnat bestämma. Walpole’s
ifrågavarande arbete gör alla omständigheter klara, och bestyrker de
föregående gissningarne. Om också icke sjelf en af dem, som inver-
kade på händelsernas gång, stod han dock på en förtrolig fot med
samtliga hufvudaktörerne. Han var i besittning af klaven till ärender-
nas hemliga ledning, och har oförbehållsamt yppat den. Sjelf var han
icke bunden af något embetsåliggande, och detta gör honom obekymrad
om förtigenbet. Man förringar intet drag, fastän han framhåller ett
och anhat af elakhet. Icke dessmindre förklarar han, ”att hans när-
maste vänners fel blifvit lika litet fördolda som andra personers.” Om
hans memoirer, tagna såsom ett helt, icke uppnå historiens lugna och
värdiga ton, äro de dock ej mindre lärorika. De gifva oss tingen i
deras elementer, icke i massor. De lemna oss verkligheter, icke giss-
ningar. Walpole härleder icke sina personers bevekelsegrunder, såsom
historieskrifvaren måste göra, från deras handlingar, utan han blottar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
