Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - E. A. S. Svenska Elementarläroverket och dess framtid. Betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
hel och bållen, eller, om hans pädagogiska pund alltid varit
medelmåttiga, bakom den kapitulariska värdighetens nimbus,
söka skyla sin svaghet, och i sitt mångfaldiga sysslande hämta
en ursakelse, ej mindre inför sitt eget samvete, än inför den
allmänna öfvertygelsen? Man jäfve oss icke med erfarenhetens
intyg, med de många exempel på gymnasii-lärare; som af
dessa administrativa bi-omsorger icke låtit störa sig i sin päda-
gogiska verksamhet! Vi finna i dessa exempel, i hvad dessa
män verkat, endast ett ytterligare bevis: på hvad läroverket
skulle hafva förmått, om: detta förhållande: bade varit all-
mänt, om inga från kallet afledande -pligter och bestyr hade
någonsin funnits.
Denna skollärarens befattning med Kyrkans styrelse måste
utgöra ett desto väsentligare hinder för Eäroverkets-utveck-
ling, som dermed sammanhängt: gemensamhet i befordrings-
lagar. = Denna hade pemligen till följd; att den provineiella’
afsöndring, som inom Kyrkan Stiftsindelningen och Indigenats-
rätten medföra, äfven skulle sträcka sig till Läroverket, och ’
der framkalla ett främmande förhållande emellan de särskilda
kretsarne, och följaktligen bämma allt ömsesidigt utbyte af
krafter, all andelig : vexelverkan: Hvem finner det ej i sin
ordning, att den blifvande Läraren — ban må nu tillhöra
Kyrkan eller Skolan — i det landskap, der han är född och
uppfostrad; der han känner fallenheter, seder och lynnen;,
äfven väljer "sin verkningskrets. Men — deraf följer ej, alt
detta förhållande bör vara grundadt på probibitiva författnin-
gar, som förhindra all öfvergång från en krets till en annan,
tillvägabringa en för Läroverkets: förkofran så menlig isole-
ring, ja! lätteligen bidraga alt på ett ställe för sekler rot-
fästa dåligheten. — Men — denna isolering, denna provin-
ciella eller nationella afsöndring är dock ett mindre ondt än
det på kyrklig befordringsrätt grundade löningssätt, som varit
en följd af den öfriga gemensamheten. Själasörjarens och
Skollärarens kall äro visserligen för närslägtade, för att icke
fri öfvergång från det ena till det andra bör äga rum, oeh
detta utan inskränkning af ekonomiska förbhåHanden. Hvem
skulle icke betrakta det såsom en fördel; att skolläraren, som
efter någon tids tjenstgöring fnner sin håg och sin bestäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
