Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [22] Mantell, Geologiens under, öfversättn. af G. Thomée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
ledning till många -trakters höjning t. ex. Skandinaviska kustens.
vid Östersjön (T s. 84) och andras sänkning, bergsträckors
uppdrifvande och dalars bildande o. s. v. Många änledag tån
särdeles den inåt tilltagande jordtemperaturen, gilva sannolik-’
het åt den förmodan att hela jordmassan förut varit och inuli
ännu är till största delen uti glödhett smältningstillstånd, af hvil-
ken de Plutoniska massor förat stelnat, som utgöra grundvalen
för de neptuniska atlagringarne, och hyasätan i följd af tryck-
ning och kontraktion smälta massor sedermera uppdrifvas ,
hvilka dels intvingas uti förut afsatta lager, dels utgjuta sig på
deras yta. Dessa uppdrifna massor förmå dervid dels att för-
ändra de bergarters beskaffenhet, med hvilka de lägga sig i
beröring, så at de från sedimentär (genom afsalls bildad) an-
taga en kristallinisk textur, dels åstadkomma en mekanisk
rubbning såsom kastningar, SPP känga o. d. Denna äsigt,
som väl står tillsammans med Förf:s antagande af en ursprung-
lig hetta, som varit tillräcklig att till och med hålla jorden
i Föastillslånd, utvecklas Tocke ej med någon utföriigbet : och
tydlighet af Förf. dl utan han antager i stället sid. 266. D. IL
Fournets Theori ”att alla primära (pyrogeniska) bergarter äro
helt enkelt sedimentära aflagringar, som blifvit förvandlade
genom eldens inverkan.” Följaktligen sammanför han. alla
pyrogeniska Persarten under den gemensamma benämningen
Metamorphiska 7). |
”Frågar man åter hvarifrån härledde sig de malerialier,
på hvilka elden utöfvade sitt inflytande till bildande af de åäld-
sta granitarter, som äro Geologiens ultima Thule? Så svarar
Förf.: Dessa frågor kunna vi uti våra kunskapers närvarande
tillstånd ännu icke besvara.” II D. sid. 274. Måhända hade han
1 öfverensstämmelse med den antagna Herschelska hypothesen
+) Berzelii förut citerade föredrag uti Naturforsk. Sällsk.; förhandk >
innehåller en kort men skarpt markerad teckning af den Geologiska
åsigt, som antager jordens primitiva smälta tillstånd och jordytans
bildande under den småningom skeende afkylningen.
++) Lyell, som egentligen ingenting vill afgöra om jordens ur bild
stånd, antager blott att vattnet verkar utifrån och värmet inifrån pa-
rallelt på jordytan. Vattnet verkar dels Alluviskt, i det strömmars
mekaniska våld lösslita, medföra "och sammanvräka samlingar af hvar- -
jehanda kroppar, såsom trädstammar, stenar, äfja och slam 9, s, v.
dels Neptuniskt, då haf ock sjöar i lugn afsätta hafs- och söttvattens-
bildningar. Värmet verkar dels Vulkaniskt (d. ä. utkastar smälta mas-
sor ur jordens inre, som utgjutas öfver ytan) dels Hypogeniskt (under-
jordiskt) hvilket sker ä) plutoniskt då smälta massor stelna under stark
tryckning, (Granit), b) metamorphiskt, då förut aflagrade Neptuniska
sedimenter genom upphettning antaga kristallinisk textur med’bibehål-
len stratification (Gneis, Glimmerskiffer m. m.)-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
