Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [31] af Forsell, Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar. Sedn. Afdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
skäl kan den fråga uppkastas, om ej största delen af Sveriges
städer borde upphöra att räknas för städer. Det är blott
Stockholm, Götbeborg, samt städerna af första. andra och
knappast tredje klassen, som kunna anses för verkliga städer
med stadsmannanäringar och stadsintressen. Huruvida denna
städernas underlägsenhet är för fosterlandet i det hela en
olycka, blifver nu en annan fråga. som Förf, ej behöft upp-
taga. Orsakerna till städernas förfall har han i korthet vid-
rört och något uttörligare uppräknat de försök, som Regerin-
gen gjort att befordra städerna, icke blott genom det beskydd,
som hvarje medborgareklass har rätt att fräna utan äfven på
verklig bekostnad för landsbygden. Att, detta oaktadt, stä-
dernas lägervall synes oafhjelplig, och deras välmåga är bero-
ende af landtmannanäringar, detta är ett nytt bevis på otill-
räckligheten af alla konstens åtgärder för att bjelpa det, som
icke kan hjelpa sig sjelft. Om någonting har varit beskyddadt
i Sverige, är det visst städerna, och likväl äro tretton städer
tillsamman af mindre uppskattningsvärde än ett enda af våra
största Jernverk; se s. 258. Europas största stad, London,
har nära fem gånger större folkmängd än alla Sion städer
sammanräknade, och det Brittiska riket räknar tio städer, utom
London, med större folkmängd än Sveriges hufvudstad. — Den
Tabell Förf. bifogat och hvilken är hufvudsaken i hans fram-
ställning, upptager städernas ålder, så långt som denna kan
beräknas, deras folkmängd, antalet af hus och tomter, den
jordrymd som hvarje stad besitter, medelafkastningen deraf
boskapens mängd, uppskattningsvärdet, städernas beskattning
och tulluppbördens belopp
Ifrån städerna öfvergår Förf. till arméen och börjar med
Indelningsverket. Landtförsvarets beskaffenbet i äldre tider har
ej ingått i bans plan. Om dess nyare organisation är ej hel-’
ler Förf. mångordig, men lemnar en tabell och flere andra
uppgifter om de särskilda Regementernas läge — nemligen de
indelta — och om kostnaden för deras väderhålls samt deras
numerär och mötesplatser. Förf. fäster uppmärksamheten på
det bekanta förslaget att förvandla arméen till en blott stam
för beväringen och "grunda försvaret hufvudsakligen på en all-
män landtstorm. En så stor förändring har Förf. saknat ut-
rymme — äfven om han velat det — att på detta ställe ut-
veckla. Deremot har ban egnat en tabell åt framställningen
af arméens löne-reglering och dess pensions- -kassas ställning.
Beväringens antal nämnes s. 292 och äfven en uppgift om yng-
lingarnes kroppslängd. En ringa sak, torde mången säga, men
det saknar dock ej intresse att veta, det 50 procent af hela
antalet är under 6 fots längd. Man kan deraf bilda sig ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
