- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1845 /
324

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Hwasser, J. Om det Akademiska Befordringsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J24

svårigheter ligga honom i vägen; men alt i sådant fall hans
håg skall vara så stor att han vill både våga och uppoffra så
mycket som den nuvarande ställningen kräfver, kan mani all-
mänhet bhvarken vänta eller begära. Det är väl således obe-
stridligt, att det för Salos Academix skulle vara högst för-
delaktigt, om, i sådana förhållanden, de nuvarande hindren för:
utländske lärdes kompetens till erhållande af professorsbeställ.
ningar hos oss, icke funnes till. Men Salus Academix får nu
för tiden, ålminslone i detta afseende, icke vara summa lex.
Dock är det ej ensamt med grundlagens bokstaf, som akade-
miens bästa bär kommer i kollision... De inländske aspiranter-
ne till akademiska tienster kunna väl ieke anse tillfället för
utländningar att med dem konkurrera, såsom fördelaktigt för
sina önskningar och anspråk, och de som göra de förres bästa
till befordringssystemets prineip och högsta syftemål, måste
således allvarligt ogilla och sälta sig emot alla försök att åt
utländningar bereda tillfälle till inträde vid våra universiteter.
Det kan äfven icke nekas att det skulle för universitetet vara
ganska ofördelaktigt, om utländningars befordran inom det-
samma skulle ske för ofta och öfverginge till syslem, emedan
utvecklingen af inhemsk högre vetenskaplig bildning derige-
nem skulle komma att motverkas och hämmas. Men detta är
af flera skäl icke att befara, och nyttan af atl någon gång,
och då ett verkligt behof gör det nödvändigt, med :universi-
tetet införlifva en eller annan utländsk vetenskaplig kraft, sy-
nes mig vara afgjord. Dock anser jag mig nu böra inskränka
min önskan i afseende på denna fråga dertill att ansöknings-
rätten till professioner vid de Svenska universiteterna målte
blifva utsträckt äfven till Norrmän och till infödde Svenskar,
som med vederbörligt tillstånd öfverflyttat: till utrikes ort och
der blifvit naturaliserade. i

2. Specimina. Att dessa böra afläggas före förslagets.
upprättande och ej, såsom Konstitutionerna föreskrifva, först
efteråt, följer väl af sig sjelf och torde svårligen af någon
bestridas. Men en annan fråga är den: om specimina in. Casw
skola fordras eller icke? — Honstitutionerna innehålla det för-
ra alternativet och der finnes ej något ord, hvarifrån man
skulle kunna härleda någon rättighet för Konsistorium eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 12:35:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1845/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free