Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Hwasser, J. Om det Akademiska Befordringsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
sökningstidens slut. Men dessa tvenne månader böra innefat-
tas inom läseterminerna, och således kan den tid, som förlö-
per under ferierna icke komma i beräkning. :
Men hvaruti skola dessa specimina bestå? :Den hittills
hos oss brukliga formen af en offentligt utgifven afbandling i
den sökta professionens läroämne och dess offentliga försva-
rande genom disputationsakt, synes mig vara en af de lämp-
ligaste. Men för att vara detta, måste disputationen hafva
den högsta möjliga grad af offentlighet och således måste bå-
de sjelfva afhandlingen vara skrifven och ventilationen. hållas
på modersmålet... Det latinska språkets bruk vid sådana till-
fällen skall, såsom man föregifver, skydda och befordra en
högre lärdom. Om så är, har skyddet verkligen räckt så län-
ge att den frukt, som derigenom bör hafva kommit till mog-
nad, måste vara synbar för alla, men då de oinvigde, och det
är icke någon affekterad blygsambet som förmår äfven mig att
räkna mig till: dem, icke kunna se denna frukt, är det ur-
säktligt om hos dem tvifvel uppkommer om det använda skydds-
medlets verksamhet. Tvärtom torde verkligen något. helt an-
nat. än lärdom och vetenskap skyddas. af det latinska språkets
bruk. vid sådana tillfällen... Jag vill väl ej underskrifva Hol-
bergs ord, då han just i afseende på dessa disputationer sä-
ger: ”Man kan efter vedtagen skik lyve så. meget man vil,
naar den Latinske Stil er kun god eller försvarlig” ; men sä-
kert är att äfven inför den verklige kännarens blick å ena si-
dan ett godt latinskt språk kan nog mycket öfverskyla det
verkliga innehållets- magerhet och brister, då deremot ett då-
ligt och otympligt ej sällan bortskymmer dess verkliga värde.
Detta förtjenar så mycket mer uppmärksamhet, som här icke
arbetets värde såsom -skriftställareprodukt, utan författarens
derigenom ådagalagda skicklighet, utgör pröfningens hufvud-
sakliga föremål. En helt annan fråga är den, om af en blif-
vande Professor man alltid. skall fordra en i högre mått, än
som sker genom examina under läroåren, dokumenterad : för-
måga att tala och skrifva latin, En sådan fordran anser jag
vara rättvis och lämplig: i afseende på de philologiska pro-
fessionerna, men: det är ej, såsom mig. synes, nödigt att det
specimen i latinska språket, som i kraft deraf skall afläggas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>