Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 2. Styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
sätter de öfrige till sjelfskrifna medlemmar af styrelsen. De
förra förmå nästan intet, men de sednare hafva makt att sätta
sig i oberoende af all styrelse. Den ena delen af läroverket
styres af sina egna lärare, och varder derigenom skötebarnet;
den andra har inom styrelsen ingen organ, och måste blifva
stjufbarnet; den ena tillsätter sjelf sina lärare, den andra må-
ste nöja sig med dem som gifvas, utan att hafva någon yttran-
derätt, hvarken öfver kompetens eller skicklighet, ehuru det
välicke kan nekas, att hvar och en är den kompetentaste do
maren inom sin krets. SR | ;
Rektorernas makt är både för svag och obegränsad. Inom
kollegium betyda de föga mer än hvarje annan lärare, utom
kollegium kunna de behandla sina medlärare med största god-
tycklighet. Rektor Gymmnasii är ledamot af styrelsen, men är
dock intet mera än sina kamraters, de öfrige lektorernes, ve-
derlike. ’ Reetor Scholx är försatt i en så isolerad ställ-
ning, att han i vissa fall gör hvad han behagar, i andra
måste välja emellan blind lydnad ock obehaget att uppträda
såsom klagande emot förmän. Äfven enskilde lärare kunna -
handla egenmäktigt nog hvar inom sin klass. Hvad de der
företaga sig, huru de undervisa och behandla sina lärjungar,
blifver endast igenom dessas angifvelser bekant. Det faderliga
förhållandet "emellan lärare och lärjungar i samma klass har
ofta blifvit prisadt. Det må nu vara, att detta vanligen sker
med skäl. "Men nog bar det ock någon gång inträffat, och
torde väl ännu icke vara utan exempel, att de i honom fruk-
ta despoten. Så äro lärarne herrar, de öfrige slafvar, och
allesamman i vissa fall än det ena än det andra. Vi medgif-
va gerna att personlig billighet och bhumanitet å ena sidan,
samt en viss grad af kärlek till sjelfständighet och frihet på
den andra förhindra dessa missförhållanden. att blifva lika o-
rimliga de facto, som de äro de jure, men de finnas icke de-
stomindre., och olägenheterna deraf äro oberäkneliga.
Den sålunda splittrade styrelsen har blott en sammanbål-
lande kraft, nemligen Ephoralmakten, men denna kan lätt öf-
verröstas af de lärare, som äro konsistoriales, och dymedelst
förlamas och förintas. Den skall ock alitid hafva svårt att
hålla en rättvis medelväg cmellan tvenne hvarandra motsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
