Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [42] Nielsen, Den propædeutiske Logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
dens Mythologie af Wiborg, i ett visst litterärt blad fått en
framställning sig egnad blott till: följd deraf, att den velat
rangera de Ty: dicke gudarna efter den Hegelska triplicitetens
schema. — Men äfven dessa undantag inträffa sällan. Eller
bar väl vår Hegelskt- philosophiska tidning (Intelligensbladet)
fästat någon uppmärksamhet på den philosophiska vetenskapens
många och utmärkta bearbetare i Danmark, ehuru alla dessa
märklige män samtligen utgått ifrån och Stödja sig på det He-
gelska systemet? Hafva icke tvärtom våra Hegelionoka ifrare
rörande Hegelsk skola, gifvit oss alldeles samma noticer, som
den för sitt: Tyskland partiske Hr Michelet, som väl åt en
Vatke, en Cieszkowski och hvad de allt heta. lemnat en plats
i den Hegelska philosophiens annaler, men deremot ej täckts
upptaga ens: namnen; Heiberg, Paul Möller, Martensen, Niels-
sen, om hvilka alla det dock kan sättas i fråga, 1 hvad afse-
ende de väl stå efter sjelfva Hr D:r C. L. Michelet?
Men om man till och med af: Tysklands philosopher kun-
de fordra, att de toge kännedom af danska tänkares arbeten,
så måste ett sådant anspråk vara ännu mera rättmätigt med af-
seende på våra landsmän. Ty det påståendet, att det icke
gifves någon Svensk, Fransysk, Engelsk o. s. v. pbilosophi;
som man så ofta får höra af dem, hvilka innerst mena, att
den Tyska philosophien är den enda dugliga — detta påstå-
ende har endast till en viss grad sanning. Att philosophien
såsom hvarje annan vetenskap bör afkläda sig all subjektivitet
i åsigter, att hon uteslutande bar att söka det i och för sig
sjelft varande, det allmänt sanna, lider intet tvifvel; men hin-
drar väl detta, att utförandet af sanningen kan skufta efter
den olika bildningsbeskaffenheten hos den publik, åt hvilken
den skall meddelas? Måste det ej t. ex. nödvändigt inträffa,
att en pbilosophisk författare på ett så verldsbekant språk som
det Tyska, vida mindre skall behöfva bekymra sig om den
klarhet och bestämdhet, som är oundgänglig, om man skrifver
för andra än de i egentligaste mening lärda? Och hvem skall
väl vilja neka, alt just denna möjlighet för Tyska philosophien
att bära sig med det nordliga Europas uteslutande lärda pu-
blikum mera än något SLUaL bidragit att underhålla denna sko-
lastiska form, som alltifrån Kant blifvit icke endast täld, utan
snart sagt fordrad af ett grundligt philosophiskt arbete. —
Om déremot det mindre utbredda språket nödgat våra Danska
vänner att åt philosophien förvärfva en form, tjenlig ej endast
för de lärda, utan äfven för de bildade öfverhufvud, så lig-
ger den tanken helt nära, att äfven vi Svenskar skulle för
denna vetenskap kunna värfva en publik, om vi följde Dan-
skarnes exempel: att lära utaf Tyskland, liksom utaf alla öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
