Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Anjou, L. A. Om våra dagars rörelser inom kyrkan, särdeles den katholska, i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
kan och staden drogo af saken, jäste temligen allmänt i menni-
skornas bröst en missnöjd förvåning öfver den uppvaknande vid-
skepelse, hvilken upplysningens sakförare förklarat längesedan
vara graflagd, ett föraktfullt misstroende till relikens äktbet, och
dermed förenadt klander af det nit, som tycktes stå i mör-
krets tjenst. Det behöfdes blott, att någon skulle lossa dess
tungas band, för att missnöjet skulle utbryta i ord och verk.
"Detta skedde genom katholska presten J. Ronges bekanta
manifest "), allmängjordt d. 4 Oktober 1844. ”Hvad som en
lång tid lät såsom en fabel, ett äfventyr, i vårt öra, att bi-
skop Arnoldi i Trier utställt ett stycke tyg, kalladt Christi
kjortel, till tillbedjan och religiös åskådning, det är, J bhaf-
ven allaredan hört det, J christne i det nittonde årbundradet,
J veten det, Tyske män, J veten det Tyske folk — och reli-
gionslärare, icke en fabel eller saga, det är verklighet och
sanning. ... Fem gånger hundra tusen förnuftiga och tänkande
Tyskar hafva skyndat till Trier för att tillbedja eller beskåda
ett stycke tyg. De flesta af dessa tusende höra till de lägre
klasserna, de befinna sig dessutom i stor fattigdom, äro för-
tryckte, okunnige, slöe, vidskeplige och till en del lastfulle,
och nu försumma de odlingen af sin jord sitt handtverk, om-
sorgen för sitt bushåll, sina barns uppfostran, för att vandra
till Trier, till en afgudafest, till ett ovärdigt skådespel, som
den Romerska hierarkien låter uppföra. .... Evangelium för-
bjuder uttryckligen tillbedjandet af alla slags bilder och reli-
ker. .... J, mine Tyske medborgare, vare sig när eller fjer-
ran ifrån Trier, uppbjuden allt, på det Tyska namnet ej må
tillfogas en sådan smälek. J hafven borgare-representanter,
kommunalföreståndare, krets- och landtständer, välan, verken
genom dessa. En hvar söke att, efter bästa förmåga, omsi-
der en gång för alla motsätta sig och bejda den Romerska
bierarkiens tyranniska makt. .... Skriden alla, lika mycket om
J ären katholiker eller protestanter, till verket: det gäller
vår ära, vår frihet, vår lycka. .... Låten ej Huss’, Huttens,
Lnthers lagerkronor blifva fläekade. .... Och J, mine embets-
>») Manifestet i sin helhet finnes tryckt i Statstidningen för d, 22
Nov. 1344, samt andra Svenska tidningar vid samma tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
