Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Anjou, L. A. Om våra dagars rörelser inom kyrkan, särdeles den katholska, i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B27
våldsamt lösryckande ifrån den moderstam, af hvilken lifvets
alla rörelser, till och med sjelfva motståndet, hittills hemtat
saft och näring, att oberoende deraf grunda sitt sjelfbestånd.
— Augsburgiska bekännelsen, Evang.-Lutherska kyrkans före-
ningsband, är ock frukten af flera åratals forskning och pröf-
ning, än den nya reformens olika symboler äro det af veckor
eller månader. Den förra förbereddes också, och framkom
under omständigheter, vida strängare pröfvande och till all-
var manande, än de senare.
Men : då vi tala om den äldre reformationens förbållande
till sin yngre syster, så måste fråga uppstå, hurudan den
kyrka, som alstrades af den förra, sjelf för närvarande är in–
om Tyskland. Den företer en tafla af icke mindre inre splitt-
ring och strid, än den, som tvedrägtsfacklan nu upptändt in-
om Tysklands katbolska kyrka. Inom Preussen har, efter
unionen mellan Lutherska och reformerta kyrkorna till den så
kallade evangeliska landskyrkan, den rent Lutherska bekänncel-
sen saknat erkännande ifrån statens sida, och dess anhängare
lidit betryck och förföljelse, till dess d. 25 Juli innevar. år
dem beviljades fribet att bilda egna församlingar under en af
landskyrkans myndigbeter oberoende styrelse, att hafva ett af
staten erkändt presterskap, hvars embelsförrättningar hafva
giltighet inför statens myndigheter, m; m.
Men den protestantiska kyrkan, äfven då den njutit mera
skydd och frihet, har icke kunnat fägna sig af lugn och frid:
En dubbel sträfvan efter oberoende fat skikt den, efter o-
beroende af staten och af symboltvång. Det förra bar likväl
mera stannat inom fromma önskningars område. Det senare
har i Tyskland varit. föremål för undersökningar och anspråk,
der vida svårare alt reda och tillfredsställa än annorstädes,
hvarest begreppet om kyrkans enhet är genom den yttre för-
fattningen mera lifligt och klart, och hvarje en sig så kallan-
de. vetenskaps hugskott mindre lätt kan dölja sig för en lju-
sare: blick. under: christendomens’ förklädning. Striden mellan
christendomen och det tänkesätt, som bekämpar den, blifver
der en s!rid om christendomens rätta förstånd och uppfatt-
ning, christendomens sanning blifver medelvägen emellan sjelf-
ständig förnuftskunskap och religiös: tro, protestantismen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
