Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [54] Geijer, Konung Gustaf III:s efterlämnade papper. III Delens Sedn. Afd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidare lemnat det å sido för andra äldre och — må det tillå-
tas ref. att tillägga — ännu vigtigare arbeten. Det torde kun-
na anses för afgjordt, att Utg. dermvd menar fullbordandet af
Svenska Folkets Historia, som Sveriges och Europas litterära
publik med spänd uppmärksamhet väntar. Ehuru rika på in-
tresse dessa ”Gustavianska papper” må vara, så äro de dock
ej någon historia öfver Gustaf III:s tidebvarf, blott fragmenter
af en sådan och anvisningar på de lärorika samlingar dertill,
som denne märkvärdige konungs egna papper innehålla. De
tre store Carlarnes historia är ännu i det hela oskrifven:, sär-
deles HK. Carl XI:s, och särskilda orsaker skulle kunna upp-
gifvas, hvarföre just denne konungs tidehbvarf i våra dagar är
snart sagdt det vigtigaste att opartiskt och skarpsinnigt stude-
ras. För ett sådant studium finnes väl inom Sveriges rike in-
gen säkrare ledare än Prof. Geijer, och det är derföre som
ref. ej funnit något vigtigare i denna nu utkomma del af de
Gustavianska papperen än just denna förhoppning, hvartill. si-
sta sidan gifver anledning, att nästa gång: något större arbete
framträder af Prof. Geijers hand, detta skall blifva de tre
Carlarnes: historia eller början: dertill.
Vi nämnde opartiskhet och skarpsinne, och vi fleclstorenå
ovilkorligen till dessa egenskaper, så snart frågan handlar om
Prof. Geijers historiska arbeten. De finnas väl knapt i högre
grad hos någon historisk författare, och det är igenom: dem,
som den man, hvarom’ nu talas, intagit en plats bland de yp-
perste inom sin vetenskap. - Ty det är blott på en sådan väg
historieskrifvaren kan blifva forntidens: domare: och lära sin
samtid att förstå menskligheten. Detta — som dock är histo-
riens högsta ändamål — vinnes icke genom blott grundlig: un-
dersökning om händelsernas sanning eller klar framställning af
deras sammanhang. Nödvändiga äro äfven dessa egenskaper,
men om det historiska omdömet, den psykologiska blicken,
det politiska förståndet saknas, äro de ett alltför svagt hin-
der emot falska åsigter och ett fullkomligt misskännande sär-
deles af mera invecklade historiska karakterer. ’ Såsom: dessa
egenskaper finnas förenade såväl i ”de Gustavianska: Papperen”;
som i ”Svenska Folkets Historia”, så är det ock troligt, att
Prof. Geijers åsigter af Sveriges historia: och dess store män
ej kunna i lufyudsaken vederläggas. - Många finnas, som ej
förstå dessa åsigter och några klandra Förf: derför; det vore
godt om dessa besinnade, att när man: ej förstår en bok: kan
orsaken ej blott vara dunkelhet och oreda: hos Förf; utan: lika
ofta brist på förstånd bos läsaren. Så borde man åtminstone
tänka, då man ej i allt fattar en stor författares arbeten. Hvad
beträffar de Gustavianska Papperen, så motsäga de ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
