Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [57] Holmberg, Bohusläns Historia och Beskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
Det sedeförderf, som beklagligen griper kring sig uti tvenne
härader af Viken, och som redan stigit dertaän, att för när-
vårande den allmänna säkerheten kilbpiDt någonstädes så litet
fespekteras som der, härrör mera af yttre orsaker, såsom po-
lismaktens slappa handhafvande, den högst skadliga landthan-
deln och bränvinsminuteringen m. m.; än af några mörkare
grunddrag i sjelfva fölklynnet. Och hvem skulle väl föröfrigt
våra Så oförståndig att vilja dömma 120.000 menniskor efter
några tjog brottslingar, som finnas ibland dem? Hvad åter
befolkningen i södra skärgården angår, så kan den ej frikallas
från de karaktersfel, som alltid äro öboerna medfödda; och
om mah los fiskarena och stråndsittarne i södra skären skulle
märka en mera i ögonen fallande frånvaro af ädlare drag, så
bör man beklaga, men ej fördömma dem. De äro Svenska
nationens Parias. Härkomne af en dålig race, utan all under-
visning och sedlig uppfostran, kämpande med armod och usel-
het ifrån vaggan, hafva de aldrig lärt sig känna lifvet och
menniskan på den bättre sidan. ”Förtryckta och utsugna af
alla, värnlösa offer för det lumpnaste månglareintresse, och
med ett hem, som genom ofta timade skeppsbrott är en stän-
dig skådeplats för det menskliga lidandet, för hvars intryck
vanan gör dem släta, äro de otidast. betänka på medel att
uppehålla sitt eget usla lif, och kunna med lika likgiltighet
höra Sarepen från den skeppsbrutne, som fiskmåsens skri:
Men — det är icke deras egen skuld! Lemnad åt sig sjelf,
och ohjelpligt säld åt nöden, blir menniskan alltid djurisk.”
Att upplysning hos ett sådant folk icke kan vara särdeles
stor, är begripligt: Men att tillständet i detta afseende bland
Bohusläns FINS öfverhufvud skulle vara så bedröfligt, som
här (Del. 2 2, sidd. 41, 147 och flerstädes) Döskilluen: torde
för mången vara övånladt. Visserligen finnas äfven bland Bo-
husläns allmoge de, som i kunskaper och själsodling kunna
jemföras med hvilken Svensk bonde som helst. Men deras an-
tal är, i förbållande till folkmängden. ganska ringa, och dessa
utgöra undantag. Jemförelsevis endast få kunna skrifva. OÖOrsa-
ken säges icke vara någon tröghet eller oskicklighet hos fol-
ket sjelft, som tvärtom läser hafva blde kunskapsbegär och
en förträfflig fattningsförmåga, utan Förf. anser den ligga der-
uti ”att skolväsendet står ingenstädes i riket, med undantag
af Lappmarken, på sämre fötter än i Bohuslän.” För en be-
folkning af öfver 116,000 menniskor, af hvilka öfver 22,000
äro i skolåren eller emellan 6 och 44 år gamla, finnas icke
mera än inalles åtta offentliga skolor, lärdoms-, apologist- och
folkskolor sammanräknade. Af dessa äro 6 belägna i städer-
na, och endast 2 på Jandet. Den ambulatoriska undervisnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
