- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1846 /
20

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

garnas klyftor. Förr eller sednare slår den stund, då talangen
reser sig med kraft, skakar sina bojor, krossar dem och lyf-
ter sig från den litenhet , som staten påtvingat honom — till .
sin egen höjd. Men andens seger är tillika alltid ett neder-
lag; ty den enskilde bryter aldrig ostraffadt något af samhälls-
banden, detta band må för öfrigt vara hur befängdt som helst. -
Det är alltså för att vinna barmoni, för att förebygga strid
"och nederlag, som man bör arbeta på fjettrarnas lossande, att
menniskoandens naturliga storhet sedan må, glad och fri, kun-
na: verka inom naturliga gränsor.

Som förhållandet. nu är, inträffar alltid ett moraliskt” ne-
derlag, oundvikligt, naturnödvändigt, fast osynligt. Det är
väl icke ”la chute dun ange”, men det är en individs uppoff-
ring såsom talang eller — såsom arbetare i sitt kall. En
hvar med någon kännedom om sednare tiders tilldragelser in-
om vårt samfund känner, att sådana händelser, visserligen obe-
märkta, men derför icke mindre vigtiga och betydelsefulla;
långt ifrån att sällan inträffa, nästan höra till ordningen för
dagen. Huru dervid tillvägagår, är naturligtvis omöjligt att
bestämma, emedan sättet vexlar i lika oändlighet med indivi-
dernas antal. Man måste derföre Ätnöja sig med uppdragandet
af några allmänna konturer.

Under demokratiska tidehvarf: träffar man ganska ofta go-
da hufvuden i förening med slappa karakterer och brist på
Teligiositet. När en till sitt inre så beskaffad man, utpinad
af tjenstgöringens tomhet, vänder sina blickar åt annat håll,
inträffar någon gång att ban kastar sig på mindre bedrande
bivägar, för att dermed döfva den, kanske omedvetna, smär-
tan öfver sin gagnlösa tillvaro. Mången ung man i våra dagar
blir af sådan orsak otillåtna nöjens offer. Han skulle varit
räddad, om det yrke han valt varit af den beskaffenbet, att
det fängslat hans uppmärksamhet och fyllt hans håg. — Men
å en annan sida inträffar icke sällan, att goda hufvuden äro
förenade med solid karakter och djup gudsfruktan — denna
skyddsengel inom menniskans bröst, som bevarar henne från
afsteg eller uppreser henne då hon stapplar. Otillgängliga för
vällustens "frestelser söka sådane män i sysselsättningar utom
embelsmannaverksamheten ett fält för sin intellektuella för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 23:37:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1846/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free