Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
verklig talang kan visserligen passa: sig in i alla de formalite-
ter, hvilka äro från vår lagskipning oskiljaktiga; — men : fel
mot formen kan lättare hända talangen än medelmåttan.
Sålunda kan man inom de juridiska embetsverken missför-
stå talangens" betydelse och öfver höfvan inskränka dess fält: —
allt detta hindrar dock icke det ju det förhållande orubbadt
qvarstår, att inom Svenska statsverket det juridiska fältet är
det enda, på "hvilket talangerna intaga sin naturliga ställning;
det enda der de uppsökas och fråmiklndgae En skilkortaj 0-
undviklig följd af detta förhållande: skall: blifva, att fädernes-=
landets: vigtigaste embeten företrädesvis måste anförtros åt ju-
rister, såsom varande de ende; hvilka qvalificerat sig ega ta-
lang att dem förvalta. — Detta innebär ingen lycka för” sam-
hället. — En stor tänkare har yttrat: ”Jurister duga icke till
statsmän”, vi kunna lägga till: statsmän duga icke till jurister,
och vi hafva två sanningar, som historien på hvarje blad: be-
kräftar: Domaren träder aldrig i verksamhet utan att vara på-
kallad; en kävande är nödvändigt vilkor att en domare skall
finnas, detta gör att juristen till sitt innersta väsende är pas-
siv. . Domaren granskar endast enstaka fall; höjer sig aldrig
till allmänna grundsatser, detta gör juristen oförmögen att
uppkasta planer till stora företag. Juristen vänjer sig att no-
ga iakttaga formen och stelnar: derföre slutligen i form; sak-
nar: kraften att skapa nytt, der så behöfves; han eger stil,
men icke idéer; "skicklighet att vidmakthålla statsmaschinens
långsamma gång, efter lagar och författningar, men icke för-
mågan att i samhället uppamma styrka genom att framkalla
välstånd; han mera öfverväger än bandlar; han uppsöker i allt
det rättsenliga förhållandet, men vill ej komma framåt till stora
resultater; han förmår ej kombinera orsak och verkan till er-
nående af praktiska syften; han lifvas ej af skapande idéer,
utan vill blott röra sig inom gifna förhållanden, hvilka han
ofta mästerligen diskuterar pro et contra.z- En regering af ju-
rister skall styra — alltid oklanderligt, aldrig väl.
Den tredje stora hufvudafdelningen inom Svenska embets-
verken, utgöres af de kamerala eller de s. k. räkenskapsver-
ken, SL är att veta hvad man. egentligen bör. hänföra till
denna. kategori... — Kammarkollegium ,- Kammarrätten-och Stats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>