Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
I Sverige har man: följt en "åsigt, alldeles’ motsatt den,
som i Frankrike: gjort sig gällande. Den Svenske embetsman”),
hvilken uppträdt som författare, betraktas, nu för tiden, såsom
ett enfant perdu inom embetsverlden, såsom en slags paria;
lefvande endast till Brahminernas styggelse. Hans törniga stig
leder honom, icke till tinnarna af’statens tempel; utan med
kräftans steg —– utur detta tempel. Han får consilium abeundi
till förgården; till profanum vulgus; bland hvilken han sedan
icke vandrar på rosor: Eller, för att tala utan bild, om et
extraordinarie framträder såsom; författare, dragas yrgre kam:
rater beständigt framför honom, hvarigenom han, på mer eller
mindre fint sält inviteras att gå ur tjenst och blifva brödlös.
(Längre ned skola vi söka ådagalägga, att litteratör och tigga-
re i Sverige kunna vara synonymer). . Om en ordinarie genom
sådan grof förseelse och vanart sig: försyndat, måste han stad-
na på den: punkt han lyckats nå, innan han visade sig på den
litterära arenan, ty efter denna epok uppställer man oöfver-
stigliga hinder för hans vidare framgång. och lycka. I nittio-
nio fall emot inde är Skriftskällanens framtid såsom embets-
man förbi. De förmän, af hvilkas blotta välbehag ordinariens
framtid ofta, extraordinariens alltid; beror, hafva sig-bekant;
att den ene flitigt uppvaktat i verken, under det den an-
dra flitigt studerat; att den ene skrifvit rent. efter koncept,
under det. den andre skrifvit sina egna tankar i tidskrifter el-
ler böcker. Häraf draga de följande slutsats (ett af de många
bevisen: på sanningen: af det djupa språket: bokstafven dödar):
den ene har träget tjenstgjort, hoc est varit nyttig; den andre
har: gjort ringa tjenst; h.-e. varit lat; — ett upplyst och rätt-
vist förmanskap bör med befordran ihågkomma den flitige och
nyttige tjenaren framför den late och gagnlöse.. Den som så
tänker och handlar derefter kan, för detta sitt tänke- och
+)-Det blefve för vidlyftigt att här nödgas skildra orsakerna hvar-
före man hos oss måste betrakta talangen inom embetsverken. Embets=
männens godtyckliga till och afsättlighet i Frankrike, ministerens fall
vid en förlorad votering m. m. förklara hvarföre ejabetomännalitvet der
är så rörligt, att talangens ställning till nationen ögonhlickligt kan af-
föra dess ställning till embetsverken, Allt sätdene som ACE fin=
nas hös oss. >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
