Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö5
I Sverige är embetsmännens samfundsställning helt annor-
Iunda och nästan motsatt. En hvar känner för väl den höjd
på samhällets trappa, som af de Svenska embetsmännen inta-
ges, att den här skulle ’beböfva utpekas. Jag vill derföre
blott tillägga, att sjelfva vår konstitution har i G:te 8. Rege-
ringsformen anbefallt, att: ”Bland de tre Statsråden utan De-
partement böra minst två hafva förvaltat civil beställning”;
samt uti den 56:te $. Regeringsförmen stadgat, det ”Embets-
och tjenstemän icke kunna, utan medelst ransakning och dom,
ifrån sina innehafvande sysslor af Ronungen afsättas, ej eller,
utan efter egna ansökningar, till andra tjenster befordras eller
flyttas.” Genom dessa och andra bud har Regeringsformen
gifvit grundlaglig helgd åt embetsmännen såsom en stor, mäk- -
tig och betydelsefull korporation i samfundet, från hvilkens
leder statens högsta funktionärer skola utgå och hvilkens lug-
na tillvaro och stabilitet ingått såsom grundsats uti vårt kon-
stitutionella statsskick +). -— Nu kan tvifvel ega rum hvilket-
dera systemet, det i Frankrike eller det hos oss rådande och
+) När derföre en ledamot af Bondeståndet vid ett tillfälle för nå-
gon tid tillbaka offentligen kallade embetsmännen: ”Statens drängar”,
måtte den aktade och värdige representanten, hvars namn jag nu icke
vill nämna , helt säkert hafva haft Frankrikes, Förenta Staternas eller
något annat främmande lands embetsmän i tankarna. Det förblifver än-
dock alltid ett hårdt, om råhet vittnande uttryck, att benämna embets-
mannen ”Dräng.” När dertill kommer, som fallet var med ifrågava-
rande riksdagsbonde, att han bland ”Drängarne” inbegripit domare;
militärer och lärare d. v. s. en hvar, som på något sätt deltager i sta-
tens styrelse eller förvaltning, så gömmer påståendet uti sig den slut-
sats, att Konungen är statens Ofverste —. Men hvilka äro då Statens
"Herrar, Rikets Herrar? Svaret ger sig sjelft. — Men J Herrar, Sta-
tens Herrar, Rikets (nya) Herrar, den af edra ”Drängar”, som segran-
de framtågar mot en blodtörstig eröfrare; den af edra ”Drängar”, som
djupsinnigt väger rättvisan, när ett menniskolif ligger på vågskålen;
den af edra ”Drängar”, som genom sina skapelser främjar och ökar
edert välstånd; den af edra ”Drängar”, som upplyser edert eget och
edra barns mörka förstånd — sägen J Herrar, om J, med vanlig städ-
sel, när som helst kunnen få så beskaffade ”Drängar” ? Eller måbända
behöfven J icke, I Herrar Nationens män, i tvedrägtens stund, en dug-
lig Domare-”Driäng”, i nödens stund: en Statsmanna-”Dräng”, i farans
stund: en Fältherre-”Dräng”?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
