Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [4] Landshöfdingarnes till Kongl Maj:t ingifna Femårs-berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
förglömd; den ännu gällande Landshöfdinge-instruktionen af ds
4 Nov. 1734 ålägger Landsböfdingarne uttryckligen att till
Kammarkollegium årligen inberätta, icke blott förhållandet med
kronans räntor och regalia fisei, utan ock landthushållningens
beskaffenhet, dess tillväxt och aftagande o. s. v.
De embelsberättelser, som rikets Landshöfdingar nu, enligt
Kongl. Cirkuläret d. 17 April 4821, äro skyldige att hvart:
femte år afgifva, icke såsom förr. — på rund af Kongl. Bref-
vet den 135 Maj 1802 — till Kammarkollegium, utan di-
rekte till Kongl. Maj:t, bafva, om också blott medelbarligen,
samma grund och samma ändamål. Närmaste afsigten är vis-
serligen att Kongl. Maj:t genom en klar och tillförlitlig skil-
dring af hvarje landsorts sedliga och ekonomiska tillstånd måt-
te sättas i tillfälle att vidtaga de lämpligaste åtgärder till be-
fordrande af hela rikets eller en särskild landsorts välstånd
och förkofran. Men hvem inser icke, hvilken pröfvosten på
en HLandshöfdiogs duglighet och nit just en sådan skildring
måste vara. Huru teckna ett folks karakter; bildning och sed-
liga tillstånd, utan ett noga studium af samma folks alla klas-
ser? Och detta är sannerligen icke gjordt blott med att från
fönstret i sin residenssal, med reflexionsspegelns tillhjelp, ka-
sta en flyktig blick på den förbivandrande mängden. Det for-
dras tvärtom en man med icke ringa skarpsinnighet och med
S
förmåga alt taga sig ut bland alla slags menniskor, för att
med egen uppmärksamhet kunna ätleta förhållanden, som icke
just alltid ligga på ytan. Att få grundlig reda på landets be-
skaffenbet och naturliga resurser, näringarnas ståndpunkt, hin-
dren för deras utveckling, medlen till deras fortkomst, detta
är ej heller ett så obetydligt problem, så vida man ej makligt
nöjer sig att utan pröfning afskrifva sina underordnades upp-
gifter, obekymrad om tillförlitligheten af de upplysningar man
lemnar sin öfverhet. Det faller sig dessutom helt naturligt,
att Landshöfdingen, när han skall framställa länets tillstånd
och de förändringar, som deruti timat, måste vara angelägen
att kunna framhålla några bevis på sin egen verksamhet, att
ej Befallningshafvanden inför sin Konung må komma på skam
såsom overksam ’ och onyttig.
Redan således genom den indirekta kontrollen på Lands-
höfdingarnas verksamhet må dessa Berättelser anses vara af
obestridlig nytta. Deras gedigna innehåll — rikedomen och
pålitligbeten af de upplysningar de meddeia, bötemedlen de
antyda mot brister och olägenheter, som kanna förefinnas —
sådant, om det alltid funnes, borde gifva dem ett direkt och
väsentligt värde. I första cykeln af dessa till Konungen afgif-
na Femårsberättelser, fanns ’också en, som ådagslade hela vig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
