Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Wistrand, A. T. Inledande betraktelser öfver de olikartade njutningar, som erbjudas oss af naturens betraktande och studium (Ur Kosmos af Alex von Humboldt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| I
klarhet och objektig liflighet, ju mer de särskilda föremålen
äro bestämdt uppfattade och begränsade. Ö :
Om de tropiska länderna äro intrycksrikare för sinnet,
genom naturens fullhet och yppighet, så äro de AEA (och
denna synpunkt är den vigtigaste i den idé- -gång, som jag här
söker utveckla) företrädesvis egnade att, genom en enformig:
regelmässighet i luftkretsens meteorologiska verkningar och i
organismens periodiska utveckling, genom ett Sör särskil-
jande af föremålen, medelst VÄGEkenS lodräta formationer, fram-
ställa för själen himlarymdens regelmässiga ordning liksom af-
speglad i jordlifvet:" Må vi dröja ett ögonblick vid denna re-
gelmässighet, som visar sig ända till; genom ziffran uttrycks-
bara, proportioner!
På de beta slätter, som föga höja sig öfver söderhafvets
yta, växa pisang, cycaddéer och palmer i sin fullbet; derefter
följa, beskuggade af höga dalväggar, trädlika ormbunkar, och,
i en yppig MRS öappkörbagt fuktade och uppfriskade af
skyarnas dimma , iätlonerns (kinaträden), som lemna den län-
ge misskända men välgörande barken emot febrar. Der de
högre trädväxterna upphöra, blomstra sällskapligt förenade i
stora sammanhängande massor, aralier, tbibandier och myrten-
bladiga’ andromeder. En purpurröd gördel bildas af cordiller-
nas -alprosor och den hartsrika befaria. — Sedan försvinna
småningom, i Paramos” stormiga region, de högre buskarterna
och de storblommiga örterna. Vippbärande monocotyledoner
betäcka enformigt marken: en oöfverskådlig gräsmatta, som
lyser gul på afstånd; der kamelfåret betar ensam, äfvensom
den af européer införda bhornboskapen. Der de nakna, af
trachytartig sten bestående, bergklipporna höja sig ur gräs-
vallen, der utveckla sig i brist på lös jord blott växter af
en lägre organisation: lafarter, hvilka näras af den lätta, på
kolsyregas fattiga luftkretsen, parmelier, lecidéer och leprari-
ernes mångfärgade fröstoft. Öar af nyfallen snö dölja här
växtlifvets sista verkningar, till dess den eviga isens zon, skarpt
begränsad, begynner. Genom de hvita, sannolikt ihåliga, klock–
formiga spetsarna, sträfva, fast nästan alltid förgäfves, de un-
derjordiska makterna att utbryta. Der det lyekats dem att:
träda i varaktig förening med luftkretsen, genom runda, kit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
