Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Wistrand, A. T. Inledande betraktelser öfver de olikartade njutningar, som erbjudas oss af naturens betraktande och studium (Ur Kosmos af Alex von Humboldt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
der särskilda himmelsstreck och omfattade med en enda öfver-
blick, erbjuder sig till granskning inför det kombinerande för-
nuftet. .
Det är ett af de förnämsta syftemålen med dessa fram-
ställningar öfver naturen, alt berigtiga en del af de villfarel-
rTelser, hvilka härflyta ifrån en rå och ofullständig empirism och
som förnämligast fortlefva hos de högre folkklasserna (ofta i
bredd med en utmärkt litterär bildning) och att på detta sätt
förhöja njutningen af naturen genom en djupare insigt i dess
inre väsende. ’Behofvet af en sådan förädlad njutning skall
snart allmänt erkännas; ty en egen karakter hos vårt tidehvarf
uttalar sig i alla bildade stånds bemödanden, att försköna lif-
vet genom en större rikedom på idéer. Den ärorika oppmärk-
samhet, hvilken iman skänkt mina föredrag i tvenne auditorier
af denna hufvudstad, vittnar om den värma, bvarmed dessa be-
mödanden blifvit omfattade. ;
Jag kan derföre ej dela det bekymmer, hvartill en viss
inskränkthet eller ett visst sentimentalt sinnesvemod synes vilja
leda; — jag kan ej dela den oro, som visat sig deröfver, att,
genom forskandet i krafternas inre väsende, naturen skulle för-
lora en del af sitt magiska skimmer och af det behag, som det
hemlighetsfulla och höga skänker menniskan. Visserligen ver-
ka krafterna, i ordets egentliga bemärkelse, blott då på ett
magiskt sätt, och liksom i dunklet af en hemlighetsfull makt,
då dess verkan ligger utom gränsen af allmänt kända naturla-
gar. En åskådare som, genom en heliometer eller ett pris-
matiskt dubbelspath, vill bestämma planeternas diameter, som
hela året om mäter samma stjernas meridianhöjd och dervid
upptäcker teleskopiska kometer emellan sammanträngda nehu-
lösor, känner sin fantasi ej mera lifvad (och detta är en lycka
för arbetets säkra resultater), än den beskrifvande botanikern,
så länge han räknar blomfoderflikarna och blommans ståndare,
eller då han i en löfmossas struktur undersöker frökapselns
enkla eller dubbla; fria eller ringformigt bopvuxna tänder;
men mätandet och uppfinningen af numeriska förhållanden, äf-
vensom den sorgfälligaste iakttagelse af det enskilda förbere-
der till en högre kännedom så väl af naturen i sin helhet som
af verldslagarna. För fysikern, hvilken (såsom Thomas Young,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
