Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Wistrand, A. T. Inledande betraktelser öfver de olikartade njutningar, som erbjudas oss af naturens betraktande och studium (Ur Kosmos af Alex von Humboldt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
— Det hittills så obestämdt uppfattade hegreppet om en fy-
sisk jordbeskrifning öfvergår, genom ett utvidgadt begrundan-
de och omfattning af allt skapadt uti himlens och jordens rym-
der, till "begreppet om en fysisk verldsbeskrifning. Den ena
af dessa benämningar är bildad efter den andra. Men verlds-
beskrifningen, eller läran om Hosmos, sådan jag uppfattar den,
är icke ett encyklopedistiskt sammanfattande af de allmännaste
och vigtigaste resultater; som man lånat ifrån särskilda natur-
historiska, physiska och astronomiska skrifter. Sådana resulta-
ter blifva i verldsbeskrifningen begagnade blott såsom materi-
alier och endast delvis, i så måtto att de belysa krafternas
samverkan i universum äfvensom naturföremålens "ömsesidiga
framkallande och begränsande. Det lokala och klimatiska ut-
bredandet af organiska typer (växternas och djurens geografi)
är så olika med en beskrifvande botanik och zoologi, som den
geognostiska kunskapen om jorden är skiljaktig ifrån orykto-
gnosien. En physisk verldsbeskrifning får således ej förblandas
med den såkallade naturvetenskapernas encyklopedi (ett vidt-
omfattande namn för en illa begränsad disciplin), I läran om
Kosmos blir det enskilda betraktadt blott i sitt förhållande till
det hela, eller såsom en del af verldsfenomenerna; och ju
mera upphöjd den här betecknade ståndpunkt är, desto mer
är denna lära mäktig af en egendomlig bebandling och ett lef-
vande föredrag. ;
Men tankar och språk stå i ett innerligt och gammalt
vexelförhållande till hvarandra. Om det sednare skänker åt
framställningen behag och klarhet; om det genom sin ursprung-
liga bildbarhet och organiska byggnad, befrämjar bemödandet
att skarpt begränsa naturåskådningens totalitet; så utgjuter det
på samma gång, och nästan obemärkt, sin lifgifvande fläkt
äfvensom öfver tankarnas fullbet. Derföre är ordet mera än
tecken och form, och dess hemlighetsfulla inflytande uppenba-
rar sig mäktigast, då det härflyter ifrån det fria folklynnet
och från inhemsk jord. Stolte öfver vårt fädernesland, hvars
intellektuella enhet utgör ett fast stöd för hvarje kraftyttring,
vände vi med glädje våra blickar på dessa fosterjordens före-
träden. Högst lycklig må vi då kalla den, som; vid en lef-
vande framställning af fenomenerna i universum, är i tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
