Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
got tjenliga, bland dem Mjölkedejan det bästa till att segla,
Makalösan icke ofta ute. Militien va både svag och illa ut-
rustad, soldaterne sågo jemmerligen ut. Och så var med allt
hvad kronan vidkom. Hvad för kultur nu i allmänhet är bär
+ landet, är synbart nog; ej heller kan jorden blifva rätt
kultiverad, så länge kronan har den, och ej adeln eller an-
dra enskilde. Detta insåg ock R. Gustaf Adolf, hvarföre han
brukade säga, att det ej bekymrade honom, om kronan än
ingen stake bade. Det är bättre att kronan har sina in-
komster af tullar, bergverk och dylikt, än att de utgå af
bönderne, och bestå i små matpersedlar, hvaraf knappt Adelna
kan subsistera, än mindre kronan. Äfven Drottning Christina
insåg detsamma; en gång blef väl henne annat ingifvet af en
man, som ban ej ville nämna, för att ej väcka ovilja; och deraf
styrktes hon i sin tanka att nedlägga regeringen, hvilket hon
ock sjelf berättade för honom (Drotzet); men han visade benne,
alt det ej var någon giltig orsak till afsägelse, och hon rät-
tade sig derefter. Icke heller kom aflidne Konungen, såsom
somlige förmena, till ett tomt visthus; annorlunda skall man
befinna, om man betänker de stora utgifter, som då voro
nödvändiga för Drottning Christinas afsägelse, Drottning Marias
begrafning, samt krigsrustningarne, hvilka stego till 18 tunnor
guld. Heit annat var förhållandet i R. Carl IX:s tid, som
ansåg det för en stor present, då en person skänkte honom
6000 Rdr. Allt detta ville han en gång utförligare framställa
för ett ulskott af ständerna, att de måtte sig derefter rätta.”
Detta anförande hade en och annan gång varit afbrutet
genom korta uppehåll, hvilka Tott och S. Rosenhbane begagnat
till att uttala sitt bifall. Men Bonde ville ej medgifva, att
kronan under föregående tider varit så fattig, som Drotzet
påstod: under H. Gustaf Adolfs regering stego Boskapspen-
ningarve till 6 tunnor guld. Drotzet vidhöll sin mening, och
gick ännu längre tillbaka till de tider, då hvarken utgifter
eller. iokomster varit af någon betydenhet, men icke heller
rikets ställning varit så vådlig som nu, eller fordrat så stora
ansträngningar; då Danmark ännu ej med sig förenat Holstein,
och då i Ryssland, Preussen och Tyskland blott mindre mäg-
tiga furstar omgåfvo gränserna. Han slöt med att åter råda till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
