- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1846 /
216

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - — ed — Om den Akademiska Adjunkturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

betydliga löner. - Det bar för Comitén utgjort ett vigtigt of-
verläggningsämne 3 huruvida dessa Adjunceturer böra anses så-
som gagneliga eller icke. Då de lönlöse Docenterne vid våra
Universiteter genom den enskilda undervisning de lemna den
studerande ungdomen vanligtvis blott kunna förvärfva en ringa
och för deras bildning otillräcklig inkomst; synes det visser-
ligen vara både billigt och angeläget, att de ibland dem;
hvilka utmärka sig genom en högre grad af skicklighet, må
genom. lämpliga löneanslag uppmuntras att vid Universitetet
qvarstanna. Men detta kan åter ske på tvenne olika sätt,
nemligen antingen derigenom, att vid Universitetet finnas vissa
Underläraresysslor eller Adjuneturer med bestämda löner, el-
ler ock derigenom, att utmärktare Docenter hugnas med nå-
got extra anslag. Den förra utvägen att vid Universitetet
qvarhålla unga, lofvande Vetenskapsidkare har blifvit antagen
vid de Svenska Universiteterna: den sednare är deremot den
vanliga vid de Tyska och andra utländska Universiteter ").

+) Med anledning af detta yttrande i ”Betänkandet” kan anmär-
kas, att, i fall man i förevarande punkt vill jemföra våra Akademiska
förhållanden med de utländska, isynnerhet de Tyska och Fransyska , våra
Akademie-Adjunkter icke så mycket kunna förliknas med privat-docenter,
som med de något äldre, icke professorer varande utländska universi=
tetslärarna, med olika namn och verksamhetssfer i olika länder, såsom
extra-ordinarie professorer, agrégés, suppléants, adjoints o. s. v. Men
jemförelsen blir i alla fall något haltande, emedan lärarne här och
utomlands hvarken i afseende på den Akademiska verksamhetssferen el-
ler de ekonomiska villkoren stå på samma fot. Redan om de utländ-
ska ordinarie-professorerne är kändt, att deras löner äro mycket olika
icke blott i olika länder och vid olika läroverk, utan ock vid ett och
samma, ja! att till och med för samma lärare lönen omvexlar, såsom
ofta beroende af öfverenskommelse och beting, ”cencurrence” och andra
tillfälliga omständigheter. Och att för de universitetslärare, som ieke
äro ordinarie-Professorer, inkomstförhållandet måste vara ännu mera
föränderligt, faller af sig sjelft.

Men då man emellertid också vet, att äfven de sednare merendels
hafva lön af staten, någongång för alltid, men oftast genom anslag för
färre eller flera år, och att desse, såsom mer eller mindre till ställ-
ning motsvarande våra Akademiska Adjunkturer, merendels hafva stats-
appointements, som icke öfverstiga de sednares, så skulle någon till-

äfventyrs af denna skenbara likhet vilja draga den slutsats, att; när
"våra Adjunkturer icke befinnas motsvara sitt ändamål, ehuru deras inne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 23:37:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1846/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free