Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - — ed — Om den Akademiska Adjunkturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
skicklighot ’, aneiennitetsprincipen icke kommer till tillämpning,
gent draga sig fram utan befordran. Men med löne-
na :
förhöjningen böra ovillkorligt betydligen ökade -embetspligter
förbindas. - Må han dväljas i oafbruten vetenskaplig verksam-
het, dels derigenom, att han med Professorn delar vetenskapens
stora region, öfvertager det mera speciella deraf eller också
den lägre sferen ; må han ega tvenne eller flera timmars före-
läsningsskyldighet i veckan, dels för egen räkning, dels såsom
Professorsvikarie, då åter närmaste Docens blir Vikarie i Ad-
junktens ställe: dele han Professorns tenterings- och examine-
ringsbestyr, om dessa arter af kunskapspröfning alltframgent
komma att bibehållas. Men ehuru Akademien redan hbärige-
nom, äggande, ledande och kontrollerande, ingriper i hans
verksamhet, kunna dock bans pligter ännu mera skärpas. Vare
honom ålagdt, att inom bestämda perioder antingen genom
disputationer och deras offentliga granskning eller genom ut-
gifvande af skrifter förete vedermälen af sin flit och sina studier.
Men till alla öfriga hjelpmedel för en vetenskaplig upp-
fostran, lagstadganden och föreskrifter, gynnsamma förhållan-
den, yttre omständigheters väckelse och visa inrättningars kon-
troll, sluter sig ändteligen, såsom en kraftig fyllnad — den
förr nämnda fria ”eoncurrensen.”
Väl kan man ej säga, att denna täflan och concurrens
saknas nu. Bevis brista icke, att Docenter gått segrande ur
striden, och äfven ansökande, äldre och yngre, från andra
läroverk. Men denna täflan har ännu ieke fullt blifvit sed
och vana; den kan först blifva det genom de båda Universi-
teternas närmare anslutning till hvarandra. Och hvarföre ieke
för denna täflan: öppna ett ännu vidsträcktare fält, genom att
söka ett förtroligare förhållande till brödrarikets Universitet?
ja! må fältet vara obegränsadt, med detta enda förbehåll, att
de, som ansöka, alla äro på en gång lärda och lärare och
det sednare i det förekommande särskilda ämnet och således
i egentlig mening!
F sådant fall synes ej ringaste skäl vara för banden att
ändra, men väl att närmare bestämma detta Constitationernas
på en gång rältvisa och humana stadgande: ”si quis in Aca-
=)
demico officio aliquamdiu industriam suam probaverit, prae ceteris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
