Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [17] Berättelse om Pestalozzi-Festen i Stockholm d. 12 Jan. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27)
let i en enkel, vacker och värdig stil, innefattar många in-
tressanta och karakteristiska drag utur P:s lefnad, samt der-
jemte, utöfver hvad titeln lofvar, åtskilligt som rörer hans
lärosystem. Man får i P. lära känna en man, som, eburu
genom patrieisk börd, snille och bildning egande anspråk på
en högre plats inom samhället, har mod och beslutsamhet att
uppoffra allt för sin idé, den att arbeta för undervisningen,
och hvilkens brinnande begär, att på ett eller annat sätt kunna
förbättra det arma landtfolkets belägenhet, af ingenting häm-
mas eller utsläckes: en man som, vid tillfälle af en mäktig
persons löfte om stöd och hjelp för beträdandet af en lysande
politisk bana, till den grad beherrskas af medvetandet om sin
kallelse, att han utan betänkande svarar: ”jag vill blifva skol-
mästare.” Vi se honom till den grad bära olycksödet att vara
misskänd, att han fördrager, att den bok, i hvilken han i
poetisk form framställt sina uppfostringsidéer, betraktas såsom
ett bevis, icke på förstånd i uppfostringsväg, utan på kal-
lelse att blifva Romanförfattare, och att han, utan att fälla
modet, tillåter sig göras till medbjelpare åt en skollärare, som
likväl underkänner hans duglighet, samt att han en annan
gång låter sig åtnöjas med rättigheten att lönlös undervisa i
en barnskola. Vi se slutligen, att denne man, oaktadt alla så-
dana missöden, förmådde uppbära sitt mod , tills han, en åtta-
tioårig gubbe, nödgades upplösa en skola, som bestått ett fjerde-
dels sekel. Men då var bans kraft all: han, i bvilkens verk
sjelfva Fichte förklarade sig se gryningen till ett nytt tide-
hvarf af fribet och sjelfständighet för det under Fransmän-
nens ok suckande Tyskland och Europa, dog med förtviflan
öfver : det skenbara förfelandet af en så lång lefnads sträfvan-
den. — 5:o ”Sång af H. W. B.” — 4:o ”Nägra ord om Pesta-
lozzis grundsatser, angående uppfostran och undervisning. Före-
drag af A. Nattsén.” Afven detta tal eger sin förtjenst både
i formelt och materielt hänseende, oaktadt tid och utrymme
ej medgifvit en fullkomligt genomförd och systematisk fram-
ställning af läran. Förf. har på ett ställe sammanfattat grund-
dragen af densamma. Vi anföre hans ord: ”Pestalozzi önskade
i allmänhet: naturenlig, allsidig, barmonisk utveckling af de
menskliga anlagen och krafterna; och med afseende på under-
visningen: sjelfverksamhetens utveckling på grund af omedel-
bar åskådning. At modren öfverlemnade han omsorgen att
väcka och lifva barnets djupaste och starkaste känslor. Tingen
och företeelserna i naturen böra ställas fram för barnet sjelft.
Intet bör mer undvikas, än ett för tidigt förestafvande af be-
greppssatser. Det är vida vigtigare, att bilda menniskans an-
lag till krafter, än att bibringa benne vetande. Vetande utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
