Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
007
nat undgå att göra, skulle blifva ansedt som ett honom be-
hagligt afsägande; för att afbörda sig det omilda omdöme, som
skulle hans uppsåt varit, att vilja undandraga sig Hennes Maj:ts
. och fäderneslandets tjenst, hade han funnit nödigt detta inför
Rikets Ständer förklara, med ”tjensttillförlåtelig” begäran, att
de af Senatens protokoll ville sig om förhållandet underrätta ,
på det hans heder och välfärd af ett oförskyldt rykte icke
måtte lida mehn och ett högst skadligt förtryck”). — Horns
duglighet var allmänt erkänd och de två främsta stånden voro
icke obenägne, att hos Drottningen söka utverka hans åter-
ställande i rådsembetet. Borgrarne, ’som likaledes ej hade något
emot Horns person, utan tvärtom beklagade hans afgång från
kansliet, förenade sig dock i det utlåtande: att Grefve Horn,
om han åstundade återfå rådsembetet, borde först som en
undersåte ödmjuka sig för öfverheten genom en underdånig
supplik, då ock Ständerna torde öfverlägga, på hvad sätt det
för dem kunde vara anständigt att densamma understödja.
Derjemte förklarade ståndet, med anledning af Horns svär-
faders, Riksrådet Grefve Nils Gyllenstjernas utlåtelse, att Grefve
Horn ej sjelf tänkte på, men troligen skulle vara beredvillig
att, på Ständernas anmodan, återtaga rådsembetetl, att det
för Riksens Ständer vore oanständigt att derom anmoda Grefve
Horn "7). Det gick också derhän, att Grefve Horn måste öd-
mjuka sig och ingifva en petition, ehuru han ändock ej förr
än påföljande riksdag lyckades vinna sitt ändamål.
; I de ekonomiska frågorna skulle Borgareståndet natur-
ligen taga en lifligi del, och det bör icke förefalla oväntadt,.
om ett starkt ståndsintresse dervid ofta skulle träda i ljuset.
”Öfverläggningarne om Mynttecknens afskaffande och myntets
reglering voro utan tvifvel bland alla de brydsammaste och
framkallade så mycket lättare meningar af mångfalldigt olika
skiftning, som frågan djupt ingrep i alla klassers materiella
interesse. Det är icke ovanligt, att i ämnen af denna art finna
hos ’ Borgareståndet, så väl i äldre som sednare : tider, den
3) Sckr. Utsk. Prot, d. 13 Apr. 1749. Cederschiöld, 1. ec
Pp. 95 seq.
++) Sekr. Utsk. Prot, d. 5 Maj, Borgarest:s Prot. 8. EE Cedezr-
sechiöld, 1, ce. p. 200 seg., 547 seg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
