Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [19] Några ord till Guds församling m. m. (af Erik Jansson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
riets egen beskaffenhet. Det har än förklarats, att Erik-Jansis-
men har dermed ingenting gemensamt, än att den är dess nöd-
vändiga följd. Somlige hafva i Erik-Jansisternes beteenden
funnit en uppmaning till strängare målt och steg emot läsare-’
sammankomsten i allmänbet, andre åter ansett läseriet hafva
varit en dam emot Erik-Jansismens vidare utbredande: den
hade spridt: sig endast inom de delar af Helsingland, der lä-
seriet icke hunnit mognad och styrka. Rättast synes väl vara
alt anse HErik-Jansismen sjelf vara ett läseri. Vill man åter
bestämma dettas förhållande till det inom kyrkan stående, så
måste erkännas, att det derifrån utgått. Och i detta medgif-
vande kan vara både klander och beröm. : Hlandret träffar lä-
seriet, så vida detta är förenadt med konventikelväsende,
stäldt utom en ordnad och bestämd kyrkans uppsigt. Sådana
konventiklar bereda åhörare för villoandars predikan; sjelfva
kyrkans upplösning i sådana, om man så får kalla dem, fria
församlingar till andelig väckelse har alltid medfört en öfver-
stegring af andeliga rörelser och ett behof af nyhet, som förr
eller sednare urartat till svärmeri: ett profstycke i smått af
den beprisade obegränsade religionsfribeten, der många små
församlingar och täflande predikanter, ställda utom inflytelsen
af en mägtigare kyrkas sansande öfvervälde, öfverbjuda hvar-
andra, för att vinna anhävgare, i svärmisk läras och gudstjensts
lockelser. Men det kan äfven kallas läseriets förtjenst, om
detta väckt och hållit vakna sinnen, som varit hängifna åt tro
och gudsfruktan, utan hvilka sjelfva förvillelsen icke skulle
kunnat vinna ingång: såsom det onda är öfverallt ett affall
ifrån det goda. I det sansade läseriets anda har en af Ryrko-
herdarne i Helsingland väl skildrat Erik-Jansismens förhållande
till detta läseri genom användningen af I Joh. 2, 19: ”De äro
utgångne af oss, men de voro icke af oss; bade de varit af
oss, då hade de ju blifvit när oss; men på det de skulle blif-
va uppenbare, att de äro icke alle af oss.” Den oro, Erik-
Jansismen åstadkommit, bevisar icke, alt läseriet är ett ondt,
men visar det vara hög tid, att kyrkan genom ny granskning
af sina lagar, rörande fribet och ordning inom sitt sköte, bå-
de gifver den andeliga rörelsen utrymme, och behåller upp-
sigten öfver och ledningen af denna rörelse i sin egen hand.
Sedan Erik-Jansisterne öfvergifvit kyrkan och bildat ett
eget samfund, infördes en sträng bikt för att skilja de ovär-’
diga från deras gemenskap. Isynnverhet lärer denna blifvit
skärpt, sedan egendomsgemensamheten och resan till Amerika
blifvit. beslutade, då den gemensamma reskassan och en ge-
mensam framtids ovissa utsigter gjorde angeläget, att alla vore
värdiga välsignelsens delaktighet. Det sändebref, hvars öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>