Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXXII) - Arfwidsson, N. Blackwellska Rättegången, en episod nr den s. k. frihetstidens historia, tecknad efter de i K. Riksarchivet förvarade handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Colin Campbell, en betydande man, som jemte van Åsperen
gifvit förslag till Ostindiska Kompaniets inrättande, — och
Aktor yrkade, att Campbell: skulle till en början åläggas för-
klara sig i ämnet, — resolverades, det sådant ej borde äskas,
men att Aktor egde enskildt genom brefvexling underrätta sig
om meningen med de begagnade ordalagen: Artiga skrifvelser
utbyttes: mellan denne och Campbell, och ehuru: den afgilna
förklaringen måste förefalla hvarje opartisk föga tillfredsstäl-
lande, föranledde den intet vidare yrkande å Aktors sida och
ingen åtgärd & Domstolens 4). - Laglighet och oväld voro på
detta sätt, redan vid rältegångens början, temligen oförskräckt
åsidosatte , och detta fortfor, såsom hela ransakningen bestyrker.
== + Konungen hade, efter sin angifvelse, aktat nödigt, att ej
vidare befatta sig med ämnet. : Det Kongl. Reskript, som ans
befaller den särskilda domstolens organisation, är undertecknadt
”änder min ’allernådigste Konungs-och Herres frånvaro Adolph
Friedrieh.” ’ Domstolens första omsorg blef att utse en Aktor;
och dertill valdes dåvarande Registratorn, sedermera Presi-
denten i Kongl. Svea Hofrätt, Joh. Roezir, en man, som ef-
terlemnat ett berömdt namn inom Svenska Domarekorpsen.
Huruvida aktningen för hans minne kan stiga efter tagen kun-
skap om hans förhållande i Blackwellska rättegången, lemnas
åt läsaren att afgöra.
Vid första förhöret nekade B. till allt och påstod; att
han med Konungen blott samtalat om dess helsa. Så snart
€). I -Campbellske brefvet, som uteslutande handlade om politik,
heter. det: " ”Jag- är så: bestört öfver hvad J skrifven mig om en viss
vän, att jag ej skulle kunnat-sätta tro dertill, så framt det ej kommit
från Er, på hvilkens sannfärdighet jag mig förlitar. Om han i det
tänkesätlet länge fortfar, lärer det, som J förespår, efter all liknelse
hända, och det molnet, som länge hängt öfver visst folks hufvuden,
sent eller snart braka löst på dem med hämnd. -Detgör mig ondtöfver
honom, men ej öfver många af hans anhängare. Hvem rår för, om
de sanna det gamla ordspråket: Quos vult perdere Jupiler, dementat.”
Detta bref var skrifvet år 1744. Anmodad af Aktor att förklara me-
ningen med de här ofvan citerade hemlighetsfulla orden, svarade Camp-
bell, att ”han ej hade ringaste idé om, hvilken han kunde hafva menat
med ”en viss vän.” - Dervid fick det förblifva, och ej heller "gjordes
— några särdeles nitiska försök att af B. utleta sanningen i denna punkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
