Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [31] Förslag till Straffbalk. Stockh. 1844, — om verkställighet af fängelsestraff Ib. s. å. — Förslag till författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, jemte Underdånig Anmälan om Grundlagsförändringar och förslag dertill, ib. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AB3
dande och underordnade likar, utan att de behböfva få anvis-
ning dertill af lagarne. SS
Vi kunna ej lämpligare uttrycka ålda värdet och bety-
delsen af rangordningar än med följande af nationen genom
dess representanter: vid: 1766 års Riksdag fällda omdöme:
> ”Runde man med trygghet säga, alt den (R angordningen)
styrker och bibehåller den addign subordinalionen eller på
något sätt bidrager till värdiga embetsmanna egenskapers för-
NE hos tjensteman, så vore ingen tvifvel att den ju bor-
de behållas. Men när tvärtom man eger säkra rön, att i de
länder: och merändels alla fria regeringar, der ingen. rang-
ordning är, ja äfven inom vårt Rike uti de stånd, hvartill
rangordningen ej lämpas, subordinationen och den, tillbörliga
skillnad vd anseende: och myndighet, som personer emellan
efter. deras embeten och andra qualificationer helt naturligen
vara bör, ändå icke saknas, utan snarare uti mera helgd och
obrottsligare hålles, då man jemväl nu är och bör vara gan-
ska mån om att upprätta och inplanta en rättskaffens esprit
hos embelsmän , hvilka måste väntas af helt andra och red-
harare motiver än ett ulvärtes anseende och företräde för
namnets skull uti samqväm, der ändå ingen får mer verklig
heder af andra än hans. personliga egenskaper och skickliga
seder i det borgerliga umgänget förtjena; men det emellejlid
icke kan nekas att denna tomma liknelse af heder, som ran-
gen utstakar, förmodligen mycket al. en inkommen vana och
fördomar hos den oförståndigare delen, verkligen ökar tjenst-
sökandet i: allmänhet och alt man så. mycket äMfönar till allt
högre och högre grader för att fylla ett hedersmått, som man
i sin inbillning tyckt något vara; hvilken. lystnad helt natur-
ligen vänder en tjenstemans förnämsta håg och böjelse mera
uppå hans egen person än uppå sysskanns som han då inne-
hafver, och då han förnöjer sig i den skugga af heder, som
han åtrår, tänker chan mindre på huru Riket skall tjenas och
en sanfärdig. ära: alt hafva manligen och med nit fullgjort-sin
pligt i alla delar, förvärfvas: alltså föranlåtas Rikets Ständer
i betraktande af dessa omständigheter Eders HKongl. Maj:t i
underdånighet tillstyrka, det älla förordningar och "Resoluto-
ner om Rang böra till sin kraft och verkan: upphöra ete.”
Af skäl, ou blifvit anförda, tro vi, att den betydliga rang-
skillnad emellan statens tjenare, som insmugit sig i Lagen är
1779, kunnat uteslutas i nya förslaget till Straffbalken. Men
då vi ej heller kunna obetingadt antaga,: hvad 4852 års för-
slag "härom stadgar, torde det billigtvis af oss fordras att
föreslå något annal i dess ställe: Vi skulle då anse lämpligt,
om det i lagen allmänneligen utsatta straff å våld. eller miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
