Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [50] Här och der bland Skandinaver och Tyskar (original-bibliothek i den sköna litt.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
från vår Förf.” Derjemte synes sällan ett rätt allvar vara med
i hans utgjutelser: hän synes älska att måla, han är qvick,
ganska qvick, ofta mera än godt vara kan: han utspinner sina:
skildringar genom den långa raden af närbeslägtade och när-
liggande allegorier och utvexlingar och brukar liknelser med
och utan behof, så att bilden ofta står sysslolös bredvid det
sjelfklara begreppet, som onödigtvis belyses. En djupare känsla
synes han sakna; derföre är ban, oaktadt all sorglös munter-
het, ingen bumorist; och episoden till älskarinnan, oaktadt
tankarnes: och uttryckens lyriska flygt, torde sakna sanning,
och derigenom förmågan att röra. Hvad angår valet af äm-
nen och den omständlighet, hvarmed Förf. gör sig lustig eller
vill muntert undervisa, skall säkert mången, icke utan gläd-
tighet, men med någon undersamhet läsa t. ex. den långa (under
vistelsen på Tysk botten!) skrifna episoden om Stockholms rod-
dargummor, dem Förf. med grämelse erinrar sig, då han erfar -
utlandets beqväma och behagliga vattenkommunikationer. Vid
denna episod erinrar sig ref. berättelsen om en lustig person,
som hållit vad, att han skulle tysta munnen på dessa i dialo-
gisk debatt dittills för oöfvervinneliga ansedda matronor. - För
det ändamålet bade ban, under ofta förnyade roddarfärder,
alltid medhaft plånbok och noga upptecknat alla de kraft-
uttryck, ban från deras mun ertappade. Dessa föga ”klassiska”
anteckningar hade han lärt sig utantill, och vid tillfälle af; med
afsigt inledd, ordvexling och sedan ban låtit madamerna å sin
sida tala ut, i en andedrägt regalerat dem med långodset ur
deras egna rika förråd. Störtfloden af denna replik hade kom-
mit dem att förstummas. Denna sällsamhet — newligen den,
att förstummas — skulle säkert för andra gången vederfaras
dem, om de nödgades på en gång göra sig till godo fulla måt-
tet af de anklagelser och tillvitelser, med hvilka denne vår
muntre och qvicke författare öfverhbopar dem, förutsatt nem-
ligen, att Förf:s vackra och städade språk j vore de heder-
värda gummorna ett abracadabra.
Men vi böra erinra oss, att bref och dagboksanteckningar
ej böra för strängt bedömas, belst när Förf. eller — såsom
man här ålägges att tro — utgifvaren mera ämnat sina lands-
män en angenäm lektyr, än en verklig undervisning. Ifrågava-
rande Förf. har, med de åtskilliga fel, med hvilka hans ar-
bete besväras, likväl jemte många vackra sidor framför alla
den, som sannerligen ej alla samtida författare ega, nemli-
gen att roa och underhålla. Särdeles kan han förordas inför
dem, som älska en omvexlande, qvick och lekande lektyr.
A + B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
