Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - — DE —, Om Upsala Studentförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iS
Man har försökt alt realisera denna idé och hoppet om
framgång bör väl icke vara ate. Eller kunna vi icke pä
denna lilla rörelse inom studenternas unga verld tillämpa Ro-
senkranz’ ord om utvecklingsgången inom poesiens: ”Ist
einmal eine Richtung eingeschlagen, so lässt eine Zeit nicht
eher von ihr, als bis sie dieselbe erschöpft hat. Die Einzel-
nen mögen sich oft dagegen sträuben; sie möchten oft einen
Stillstand gebieten; die Zeit als solche hat eine eiserne Con-
seqvenz; hundertmal zurückgedrängt, erscheint eine Tendenz
immer von Neuem auf dem Kampfplatze, ihr Geschick zu vol-
lenden.’* En sanning — lärorik, om än icke alltid tröstrik!
En förening i ofvanuämnda anda är emellertid hvarken omöj-
lig eller skadlig, om ock mången skulle tro både det ena
och det andra. Det är d& hårdt att om den redan försökta
studentföreningen behöfva säga, och visserligen ännu hårdai e
för denna att behöfva höra, det den vackra idéen just genom
den närvarande föreningen till en del blifvit ställd i skuggan
för en mindre lofvande verklighet, som i stället kommit fram
i. dagern.
För ingen, som följt den redan stiftade studentförenin-
gen med uppmärksamt öga, är det obekant, att den redan
fostrat en litterär verksamhet, som varit af behofvet påkallad,
och blifvit i utöfningen lärorik, uppmuntrande och vederqvic-
kande. Mången skulle ock säkerligen haft lust att taga del i
de litterära öfningar, i de åsthetiska njutningar, hvarom man
hört talas, hade endast vägen till dem varit en annan. Blott
den som tillhört studentföreningen har naturligtvis haft be-
rättigad t tillträde till dessa ludos litterarios. Men — just
föreningens yttre form afhåller flertalet från att skaffa sig
denna rättighet. Och hurudan är då denna form? Jo, vid
sidan af nationerna och utanför dem har föreningen kom-
mit till. På vinst och förlust konstituerade den sig. Ett till-
fälligt antal ledamöter tecknade sig, under högst tvetydiga
sympathier med nationerna, för bildandet af ett litterärt och
socialt sällskap; ett företag, som visst ingen bör hindra, och
när som helst kan börjas. Men att ett sådant sällskap ända
derhän utvidgar sin form, att det vill med sig ”förbinda”
nation efter nation och äfven torde ha i sigte en ”förbindelse9’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
