Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - — DE —, Om Upsala Studentförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mtas dem? Vi svara: till öfverhufvud alldeles samma än-
damål, som nu: till sammankomster i de for hvarje nation rent
egendomliga frågor och intressen: såsom stipendiers hört«
gifrande, val af nations-kommittéer, val af inspektörer och
hedersledamöter, af seniorer och juniorer, och särskilda pen-
ningeunderslöds beviljande, der lånefonder finnas, Saint öfver-
lâggn\ngar i åtskilliga andra tillfälliga angelägenheter. DesSå
slags sammankomster hafva väl ock länge varit de enda vä-
sendlliga; ty \»uru ofta sammankomma nu för liden nationernä
till litterära öfningar? Jo, en gång med någorlunda säkerhet:
när det nemligen gäller den sista för en termin, eller det s.
k. ”Landskapet*’, och dessförutan en eller pä sin höjrl tVå gån-
ger på terminen till en — ”Sexa.”
Det torde vara klart af allt hvad i detla ämne under st-
ata året talats och skrifvils, äfvensom af det vi nu vågat delà
omsäga, dels tillägga, att en Student-Förening, byggd på df-
van föreslagna grund och arbetande i ofvannämnda syftning,
ingenting kar att hortröfva ifrån nationerna; ty ”Tiden” -—
den oskonsamma och allestädes-närvarande — har minsann re-
dan tor längesedan från dem tagit bort de skönaste Gräcernä.
Det är ock endast åt dessa, ännu till en del husvilla flyk-
tingar, Studentföreningen ville öppna en gemetisam fristad;
det är endast med dem Studenterna en corps önska sluta ett
förbund. Och — detla skulle man motarbeta, eller i tysthet
bortönska! Den som detta gör, han strider i sanning mot sig
sjelf och sina egna önskningar. Han önskar utan tvifvel be-
stå o d och lycka äfven åt de mera enskilda, broderliga idrot-
terna vid Pallas’ och Apollös’ sida; men han glömmer dervid;
att dessa höga mäcenaters anda och det lif den fostrar icke
längre känna sig hemmastadda i det fordria hemmet. ”Stugan
har hlifvit dem för trång”; ^de låta sig ej mer tvingas tillbaka
dit; man har försökt det, man har velat binda dem; men de
vilja icke. Lifvet inom andens verld är icke tvång, men fri-
het. Skall således det enskilda litterära studentlifvet blifva
något annat än ett dödt, isoleradt kammarsludium, så måste
man bereda det en säker, en saknad och efterlängtad, sfrm-
Mobållningspunkt. En sådan finns till någon del i våra
Fackföreai agar, der Lärare — åtminstone en och annan —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
