Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - — DE —, Om Upsala Studentförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖQsesidiga samspråk ocli samqväm; emedan man glömmer den
stora mkonseqvensen att ständigt bära på tungan de fordom
”bitom”, ja, ”lärda9* nations-konveriterna, medan man icke vill
mtdgifva möjligheten af de yida mer möjliga litterära öfnin-
garaa inom en studentförening. Eller, för att fråga erfaren-
beten, nar såg på sednare tid någon nation en enda sådan
bumamslisk, ja, lärd diskussion, som de många studentför-
eningen , redan i sitt ofulländade skick, företedde under sist-
forftutna V\Wa termin? Det inre bobofvet af ömsesidig vned-
delning, den inre lasten för ett lefvande vexelbruk af hvad man
last och lärt saknas icke; men detta inre söker ännu sin fullt
ootsvariga yttre form, som den funnit till hälften. — Hvad na-
tionernas verksamhet, i egenskap af moraliska oeh disci-
plinariska institutioner beträffar, så skall denna, långt ifrån
att såsom mången tror, genom en studentförening förlora sin
betydelse, fastmera återvinna den i sin fordna kraft. Insigten
oti och öfversigten af en nations moraliska hållning underlät-
tas, ju mer landsmännen närma sig hvarandra ; försvåras iden
mån de söndra sig. Det sednare fallet är nu och har länge’
’rarit händelsen. Orsaken är ofvan antydd oeh erfarenheten
har tillräckligt visat, att nations-inrättningen, ensam för sig,
no mera icke, eller blott högst sällan, ”för landsmännen med-
forer det oskyldiga nöje, den måhända äfven förädlande kraft”,
hoo fordom hade med sig; att hlolt med ett visst vilkor och
W\\ en viss grad ”samlifvet inom nationen är en fortsättning af
familje- oeh landsmannalifvet i hembygden”*). Eller: hvilket
hör väl säkrast förena och varaktigast förbinda landsman med
hvarandra: antingen tanken på en gemensam hembygd, den
mången för alltid leronnt och der många aldrig sett hvarandra
tillsammans; eller den sympathi, som ovilkorligen väckes af
ömsesidiga ntgjutelser från varma, för lifvet och vetenskapen
öppna sinnen? Hvilket knyta de sannaste brödrabanden: an-
tingen det närvarande goda och sköna, som man ser, eller det
frånvarande, som man icke ser och kanhända äfven mången sällan
mûmes? Minnets makt kan vara stor, men den närvarande verk-
•) Se Frej 1844, IV: o 4, hvad som sages i den ofvan citerade ar-»
tiktlo om nationernas moraliska lagstiftning ss. 518—527.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
