Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [13] Ridderstad, C. F. Gömdt är icke glömdt. Hist. bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«9
vàrdiça, beist de, såsom skrifnn af en bland de förnäm-
fe\a en gang rAdgifvande ocb handlande personerna, lem na
flera Vigtig* historiska upplysningar och tillika lata läsaren kasta
enhWchini den utmärkte författarens verksamma, konungs- och
fosterlandsälskande karakter. Det sista af de här meddelade bref-
ven, hvilket bar till datum d. 8 April I8(M, är i detta sed-
Dare afseende äfven särdeles märkvärdigt. Det är skrifvet un-
der en Excellensen Tolls sjukdom ocb slutas af bonom på
följande sätt: ”Del ser ut. min Baron, som vi spelt ut värt
spel, vår mästare är oek längesedan i grafven, vördom hans
minne, ocb Önskom dem, som nyligarc inträdt på vädjobanan all
lycka; redligare afsigter tror jag dem ieke kunna hafva, de
iuå tro sig sjelf om hvad de föröfrigt vilja.”
Efter dessa bref, bvilkas utgifvande hör anses såsom en
verklig förtjenst, följer ”En Handling, rörande Konung Fre-
drik l:s regering och igenfunnen bland aflidne Fäll marskalken
Baron Stjerneids papper af dess son, Kammarherren, Baron
Stjerneld.” Denna handling, som upptager blott ungefär en
sida, och dess något längre ”apendix” innehålla åtskilligt om
det så kallade Holstcinska partiets planer före och under 1721.
Värdet deraf må läsaren bedöma.
Vidare förekommer ett ”Consislorii Academici i Upsala
underdåniga betänkande i anledning af föreslagne ändringar i
deu Aeadcmiska jnrisdiclionen.” Tiden då denna skrifvelse blif-
vit uppsatt är ej angifven, men af språket och innehållet sy-
nes, som den ej vore att söka mycket långt tillhaka; förfat-
taren synes varit en man med god kunskap om det gamla nor-
diska rältegångssattet : märkvärdigt är emedlertid hvad han
yttrar om de stora fordringar, som våra förfäder skulle baf-
va gjort på cn ledamot i nämnden. ”Lagboken, säger han,
var för bonom (ledamoten af en nämnd) en öfvei flödsvara.
Dercmot hade han en annan hok att studera, af lika inveck-
ladt innehåll, nämligen menniskan. Han borde utforska men*
niskonaturen, ej blott till sina allmänna ocb oföränderliga
egenskaper, utan äfven till alla de afvikelscr, de finaste skilj-
aktigheter, som alstras af olika lynnen, uppfoslrings- och lef-
nadssätt, seder, yrken oeli tusende andra tillfälliga omstän-
digheter. Den som skulle komma nog långt i dessa forsknin-
gar, för att af de yttre i sinneverlden märkbara indicierna
sluta till det i sig sjrlft alltid dolda, nämligen andras tankar
och uppsåt; den, som med godt samvete skulle kunna bestäm-
ma andras vigligastc öden, efter livad han i dessa ämnen fann
sannolikast, han bcböfde, lika så väl som den egentlige do-
maren, lefva endast för sitt yrke.” Man kan häraf sluta, att
betänkandet är lärdt hållet och ganska underhållande, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
