Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [18] Svea, Folkkalender för år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland folket. Såsom bekant är genom de äfven bland oss tal-
rikt spridda Folk-kalendrar och flera likartade skrifter, hafva
Tyskland och Danmark bland andra härpå lemnat exempel.
Dessa hafva icke heller här saknat efterföljd. Under det sista
decenniet har man fatt glädja sig dcröfver, att de osmakliga
alster, som under namn af visor och historier sa länge öfver-
svämmat landet och utgjort, utom de andliga skrifterna, den
for allmogen nästan enda tillgängliga kunskapskällan, börjat
lemna rum för nyttigare och värderikare arhctcn. Dessa hafva
utgjorts äfven här af sa kallade Folk- och National-kalendrar»
Folkskrifter, Läsning för folket o. d , alla mer eller mindre
förtjenstfulla och verkande för det afsedda ändamålet, och de
skulle ofelhart hafva vunnit en ännu allmännare spridning, så
framt tjenliga åtgärder dertill hlifvit vidtagna. Att detta ej skett9
maste en hvar, som nitälskar för fäderneslandets välgång, upp-
riktigt beklaga; men man har ingen orsak att derför anklaga
utgifvarne, utan snarare den ringa benägenhet, som från ett
visst håll skall hafva visat sig, alt understödja företaget. Man
maste verkligen förundra sig, om, såsom det af sakkunnige
personer försäkrats, denna kallsinnighet yttrat sig, just der,
hvarifrån man haft det största skälet att vänta sig motsatsen;
men så gerna man än ville hetvifla uppgiften härom, blir det-
ta dock temligen svart för en hvar, som gjort sig reda for
det aktningsvärda syftemålet med de utgifna skrifterna, eller
tagit någon närmare kännedom om dessas innehåll. Om ock
detta ej hos alla varit af samma stora värde, som hos de un-
der loppet af år 1859 utkomna 7 häftena Folkskrifter, sa har
det i alla fall varit sådant, att man verkligen är nödsakad
antaga någon utomordentlig anledning, bvarföre de flesta af
de började företagen, i brist på deltagande a de påräknade
läsarnes sida, redan måst upphöra. Man har ej heller gerna
kunnat söka denna anledning’ hos sjelfva folket, alldenslund
det måste vara en fullkomligt afgjord sak, att Sveriges all-
moge kanske framför alla andra länders lifvas af ett djupt ned-
lagdt och nästan outplånligt begär efter kunskap och vetande.
Oeh om ej sa vore, huru skulle den eljest kunna hafva för-
värfvat och genom sekler bibehållit det grundade anseende af
relativt högre bildning, hvilket densamma ännu åtnjuter? Ej
kan man tillskrifva detta endast den större frihelen från för-
tryck; ty, huru väldig frihetens makt än är, skulle i alla
fall de folk, som äro i besittning af samma ovärderliga fördel,
ega samma bildningsgrad; ej heller kunna vi söka en forkla-
ringsgrund i bättre undervisningsanstalter för var allmoge,
emedan det måste erkännas, att före den sista tiden härvid
intet hlifvit gjordt, som kunnat bereda åt densamma det er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
