Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sh bUkopar, utan i stället s. k. apostoliska vikarier, livilkns antal
\ft\0 från fyra öhailes till åtta, — Några ord om undervisningsväsen-
det lut an «Is hatholska befolkning må hår bifogas. Den högreun-
demsumgcn i England Sr, som man vet, i universiteternas eller kolle-
giernas händer. De Eng. universiteternas ursprung ligger mest i lo:c
och 14:e seklet. De voro till sin princip grundade för allas under-
visning, utan skillnad i stånd och religion. Kollegiernas upphof år
dermed helt olika. För dessa stiftelser har man enskilde man att tacka,
som begåfvat dem med jordegendom. Deras grundläggare hnfva antin-
gen gifvit dem en särskild bestämmelse, eller öfverlåtit dem åt den
persons val, som blef kallad till deras ledning. Redan under Ilenrik
VIII fastställdes, att ingen kunde vinna tillträde vid universiteterna,
om liao icke förut blifvit upptagen i ett bland de af och jemte universi-
teterna grundade och dermed införlifvade kollegierna. Då nu dessa voro
privata stiftelser, i hvilka blott någon viss klass och ett visst antal
personer kunde upptagas, så blcfvo härigenom äfven universiteterna
privilegierade instituter och förlorade sålunda sin fordna katholska
^allmänna) karakter. Sedermera under drottning Elisabeth stadgades,
att ingen kunde intagas i ett kollegium, om han icke besvor Anglikan-
ska kyrkans 59 symboliska artiklar. Den högre undervisningens väl-
gerning, som redan var adelns och dc rikas privilegium, blef nu äfven
en konfessions förmånsrätt, och detta tingens skick eger ännu bestånd.
Universiteterna hafva en mängd titulära professorer; men dessa herrar
öfver/enma omsorgen och mödan af föreläsningarna åt kollegierna, och
de sjelfva bilda såsom universitet en vetenskaplig korporation, hvars
uteslutande skyldighet är att hålla examina och utdela särskilda grader.
Det på samma tid grundade universitetet i London följer liberalare
grundsatser. Det skiljer sig från universiteterna t Oxford och Cambridge
derigenom, att det icke är uteslutande Anglikanskt, utan står öppet för
alla trosbekännelser. Det i Dublin under Elisabeth grundade univer-
sitetet, ehuru baseradt på universiteterna Oxfords ocb Cambridges pro-
testantiska principer, är dock mindre intolerant, enär det äfven lemnar
tillträde åt katboliker och dissidenter. De förra kunna der icke alle-
nast afhöra föreläsningarnc, utan få äfven bo i universitetet ocb kunna
erhålla grader, men kvarken blifva Fellows eller Scholars, ocb univer-
sitetets materiella fördelar äro dem sålunda betagna 1 Cambridge *)
*) Fellows aro de univcrsitetsmedleinmar, som åtnjuta vissa reve-
nyer eller dotationer af kollegierna. Deras valsätt bestämmes i kol-
legiernas stadgar. Scholars heta de studenter, som med afseende på
sina tillgångar ocb sin skicklighet åtnjuta mindre stipendier ocb gra-
tis kunna besöka församlingarna samt erhålla olika grader. En fel-
Wj inkomster uppgå vanligen i medeltal till loO ä 1500 p:d sterling;
deraf linnes ett utomordcnlligen stort antal. Så tinnas t. ex. vid uni-
versitetet i Cambridge två Travelling fellow ships, livilkas innehafvare
miste resa i t venne års tid ocb derför årligen af universitetet uppbära
itOO p:d stcrl., mot den enda förbindelse, att till universitetet afgifva
en berättelse om sin resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
