Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest inskränkte man sig till läsning af Dioseorides eller
Plinius. 1
Arabiska läkare under det spanska kalifatet sysselsatte 1
sig ock med botaniken. Dioseorides’ bearbetare, Mnham- I
med Abu Bekr, var vida mer sjelfständig, än de kristne i
kommentatorerne, ocb riktade vetenskapen med flere nya rön. i
Abdallah Bbn A km ed, som företog vidsträckta botant- i
ska resor, bvarunder han äfven besökte orienten y visar en i
stor sjelfständighet derutinnan, alt han beskref endast det, i
ban sjelf hade sett; men hans bemödanden hade dock ett ringa
inflytande pä vetenskapen, emedan hans arbete aldrig blef of-
fentliggjorde
Mot slutet af det I5’:de århundradet började man att
lemna växtbeskrifningar, åtföljda af grofva afbildningar i trä-
snitt. Mera sysselsatte man sig dock med kommentering af
de gamle och lyckades i sina bemödanden så mycket, som
möjligt var, utan att hafva sett de växter, hvarom frågan var.
Man trodde sig nu återfinna större delen af de gamles arter,
hvarigenom många misstag oppstodo; ty man lade af grekiska
och romerska författare gifna benämningar till andra växter,
än dessa kände, i den tron, att det ej var möjligt finna flere
växter, än desse hade beskrifvit. Dock må man ej derföre
strängt bedömma denna tid. Dessa bemödanden voro ett nöd-
vändigt moment i vetenskapens utveckling: den uppspirande
nya kulturen måste sammanbindas med den antika.
Emellertid hade dock korstågen och vidsträckta resor af
Marco Po lo, Simon de Corda samt de uppblomstrande
italienska fristaternas vidt utbredda handelsforbindelser fört
tanken på nödvändigheten af egen forskning. Oeh då dertill
kom, att civilisationen mer ocb mer trädde Öfver sina gamla
gränser, Italien ocb Grekland, utanom hvilka, såsom man snart
fann, de af de gamle beskrifna växterna ieke förekommo, så
måste man slutligen öfvergifva Greker och Romare och besluta
sig att sjelf observera växtalstren. .
Vid nyare tidens början fick menniskoanden slutligen en
högre lyftning, sedan för densamma öppnat sig omätliga nya
utsigter genom upptäckten af Amerika, synglaset, boktryckeri-
konsten ocb reformationen. Vetenskaperna började således alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
