Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l«n äldre, Johan, d. 1013, uppoffrade 52 år på utarbetandet
Ä Historia plantarum, som utgör 3 digra folianter. Han var
dock \ kritik underlägsen den yngre, Kaspar, d. 1624 så-
im îrof. i Basel, hvilkeos Phijtopinax ännu är ett klassiskt
verk, ock hvUl&ene noqienklalur anda till Linnés tjd Liefall-
Mänt följd.
Fransmannen Magnol ocli Engelsmannen Ray sökte yt-
terligare utbilda systemet. Isynnerhet kade den sednare, en
utomordentligt produktiv författare (f. 162$), ett for sin tid
klart begrepp om det naturliga växtsystemet, men som dock
ej uppskattades af Lans samtida. Engelsmannen Morison
började att nogare undersöka växternas frukt ock sölde vidare
utföra det Cæsalpiuiska systemet.
Fysiologien och biologien gjorde ännu föga framsteg.
Den nämnde Cæsalpini var efter Tkeofrast den förste^ som
med någon framgang egnade sig häråt. Hans åsigter aro i
förhållande till hans tid utmärkta, samt visa en god iaktta-
gelse förmåga och ett skarpt omdöme. Han insåg hland anpat,
att växterna ej ega ådror, motsvarande djurens, men väl an-
dra egendomliga saftkärl, och bevisade, att märgeu för trä-
dens lif Mr af mindre vigt, än harken.
En ny epok, en öfyergångsperiod till vetenskapens högre
utveckling, började med Joseph Pitton de Tournefort,
/. i Provence 1656, d. 1708. Redan förut kade väl nya ba-
nor hlifvit brutna oeh nya ideer utsådda; men tid fordrades
ior deras mognad. Ej står den Linneiska reformen isolerad
for sig oeh hadc ej så lätt hlifvit verkställd, om ej frön redan
fornt hade varit utkastade till det, som genom honom spirade
oeh bar frukt* Tournefort hade först rest i det södra Euro-
pa, t synnerhet i Frankrike och Spanien; men sedan fick han
of Ludvig XIV i uppdrag en resa till Orienten, hrarunder
bau undersökte Grekland, M. Asien, Syrien och Armenien,
och h var i från han hemförde en helydlig väx (samling jemte
teckningar af de sällsyntare och en mängd botaniska iaktta-
gelser. Han hann doek ej sjelf utgifva sitt vigtigaste arbete*),
utan detta besörjdes efter hans död af Ant. de Jussieu. Re-
*) Ißstitutioocs rci licrbari«. Par. 1717, 1719,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
