Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - J. A. S., Några drag af Botanikens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omfånget af den speciella växtkunskapen vidgades ook
betydligt. Så utgåfvo Lamarck i Paris och Jacquin i
Wien beskrifningar af sällsynta eller nya växter med synnerlig
talang. Båda utmärkte sig genom den klarhet, bvarmed de
förstodo att uppfatta och framställa växternas väsendtligaste
karakterer. De egde i hög grad i sin makt den beskrifvande
stilen, b vars auvandning är så svär, då genom den mängd af
enskildheter, i hvilka man vid beskrifningen ingår, uttrycket af
det vasendtliga så lätt går förloradt. Jacquin utgaf ock en stor
myckenhet herrliga växtfigurer. Lamarck bearbetade den botani-
ska delen af Encyclopédie méthodique och utgaf Illustration des
Genrçs, hvarmed hans afsigt var att lemna trogna afbildningar
af alla bekanta slagten. 1 detta arbete öro samlade de vigti-
gaste upptäckterna till hans tid, sö alt det kan anses såsom
ett supplement Ull Linnés arbeten. Scopol i, Prof. i Idria,
är i synnerhet märkvärdig derföre, att hau i sin Flora Car-
nioHca först upptog dle i grufvor växande svamparne, hvilka
dock sednare forskningar visaf icke utgöra några sjelfständiga
växter, utan endast af sin vaxtplats beroende missbildningar.
Schreber, som i Upsala länge studerat under Linné, åtnjöt
ett stort anseende såsom sin tids grundligaste botanist i Tysk-
land. Ehrbar t, också en Linnés lärjunge, var kanske
den skarpsyntaste forskaren efter Linné, ehuru han icke upp-
skattades af sin samtid. W il Ide no w, Prof. i Berlin, hvars
verksammaste period dock infaller i det IO:de seklet, var sin
tids största artkännare.
Sibthorp, Prof. i Oxford, forvarfvade sig bland Eng-
lands naturforskare det största namnet, i synnerhet genom sin
resa i Grekland och M. Asien. Hans Flora Grœca är det
praktfullaste plancbverk, botaniken kan uppvisa, men är också
utomordentligt dyrt. Det utgafc efter hans död af dames Smith,
såiftaren af Linnean Society i London, det utmärktaste bota-
niska samfund, i hvars handlingar många vigtig« afhandlingar
flouas bevarade. Smith inköpte efter Lionés död dennes sam-
lingar, hvilka han vårdade med största pietet och med flit
och trohet begagnade.
Afven i Spanien började man lifligt intéressera sig för
botaniken. Ferdinand VI bad Linné sända sig en naturforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
